Texten som följer är ett utdrag ur E2:s opublicerade manifest, kapitel 2. Del 2.
Kvantfysik lär oss om sannolikheter
Mekanik som är en stor del av fysiken handlar om att beskriva hur och varför saker rör sig. Av den anledningen är det rimligt att utröna hur fysiken kan hjälpa oss som traders. Som traders vill vi ju förstå hur aktier rör sig. Den klassiska mekaniken byggar på Newtons lagar. Dessa lagar kan dock inte förklara den mikroskopiska världen. In kommer kvantmekaniken, den moderna formen av fysik.
Vi lever i ett Universum där tid både kan gå framlänges och baklänges. En partikel kan befinna sig på två ställen samtidigt och en kvantdator är förmodligen inte mer än några år bort. Det som enligt oss främst gör kvantfysiken så spännande är att allt handlar om sannolikheter. Moder natur har skapat system som innebär att ingenting egentligen är exakt. Det finns bara sannolikheter. Exempelvis kan vi enligt kvantteorin aldrig exakt säga var partikeln befinner sig i vågen. Däremot berättar intensiteten på vågen sannolikheten för att vi skall hitta partikeln på en viss punkt. Vi kan alltså bara statistiskt beräkna sannolikheter för vart vi kan hitta den. Även om kvantteori inte är exakt applicerbart på börsen så skapar den många metaforer och synsätt där kvantmekaniken och börsen fungerar på samma sätt. Detta har framförallt inspirerat oss när vi utvecklat olika strategier och edgar.
Inom kvantfysiken finns det tre skolor; Copenhagen, Many worlds och Hidden order. Copenhagen skolan lär oss att ingenting kan bestämmas exakt. Istället är det rimligt att räkna med sannolikhetsfördelningar. Det tar vi fasta på i vår utvärdering av edgar och som traders. Vi agerar alltid med sannolikheter och aldrig med exakta storheter. I och med att Copenhagen skolan avfärdar exakta mått kan den tyckas svårförenlig med kaosteori som i sin grund är deterministisk, vilket innebär en tro om att det finns en underliggande ordning till allt, men vi känner inte till den underliggande strukturen. Gjorde vi det skulle vi kunna förutsäga allt. Man skulle kunna säga att enligt kaosteori finns det bara en möjlig framtid, så som allt ser ut idag. Ett system kallas deterministiskt om man med god noggrannhet kan förutsäga dess framtida uppträdande endast med hjälp av en uppsättning kända parametrar. I börssammanhang verkar det osannolikt, även om det finns skolor som tror att det till stor del är riktigt, t ex Elliott-skolan (populariserad av tidigare nämnda Robert Prechter). Det kan tyckas ha mindre betydelse för oss eftersom vi inte tillskriver oss de som tror att börsen följer en underliggande struktur som går att bestämma. Vi har trots det nytta av både kaosteori och kvantfysik i vårt förhållningssätt till börsen.
Angående sannolikheter, kvantteori och kaosteori så finns det ett par roliga, och talande citat. Albert Einstein var förespråkare för kaosteori, men accepterade aldrig kvantfysikens idé om att inget kan bestämmas exakt. Det uttryckte han i citatet:
”God does not play dice with the universe”.
Niels Bohr (ledare för Copenhagen skolan inom kvantfysiken) svarade:
“Einstein, who are you to tell God what to do?”
Långt senare kom fysikern och geniet Stephen Hawking med sitt svar:
“God not only plays dice, but sometimes throws them where they cannot be seen”.
För sakens skull kan det dock nämnas att det kanske finns en överbryggning mellan kaosteori och kvantfysik i Many worlds och Hidden order skolorna som menar att det kanske finns en underliggande struktur i naturen, men vi har inte funnit den.
Andra influenser – Victor Niederhoffer och Bill Williams
Den kanske främste förespråkaren för empirisk analys (även om han aldrig använt uttrycket empirisk analys vad vi vet), och att ta fram ”penna och papper och börja räkna” är Victor Niederhoffer. Niederhoffers bok ”The Education of a Speculator” beskriver många av hans idéer och influenser. Niederhoffer vet saker som: hur utvecklas S&P500 historiskt kommande dag om EURUSD stiger samtidigt som olja faller, S&P500 stängde ner igår, det är tisdag och valår? Han har gjort det till sin sak att testa, prova, formulera hypoteser, förkasta, och testa igen. I grunden är Niederhoffer statistiker, men mest känd som en av världens mest framgångsrika hedegfondförvaltare och George Soros högra hand. Att Niederhoffer gjort en Jesse Livermore och gått bankrutt ett par gånger efter fantastiskt starka år är en annan intressant, och längre, historia.
En av Niederhoffers viktigaste bidrag till tradingvärlden, eller i alla fall till oss, är hans beskrivning av fenomenet: ”The Principles of Ever Changing Cycles” (PECC). PECC är inte Niederhoffers påfund (men han populariserade begreppet i sin ovan nämnda bok) utan nämns första gången av Robert Bacon i boken ”Secrets of Professional Turf Betting” från 1956. Bacon använder PECC för att beskriva hur odds på hästar förändras i takt med att den stora massan fattar tycke för olika hästar, satsar på dem, försämrar oddsen på hästarna och därmed gör hästarna till sämre ”placeringar”. Niederhoffer menar att PECC är allorstädes närvarande. När ett beteende på börsen, t ex att den generellt stiger på fredagar, har inträffat så många gånger att det uppmärksammats av de flesta, så är det sannolikt att PECC slår till och att fenomenet försvinner. Ett tag senare när massan gett upp tumregeln, så gör fenomenet comeback. Vi tror att alla edgar vi jobbar med, och kommer att jobba med, går igenom dessa cykler. Inte bara för att en given edge är bättre och sämre i olika marknadsfaser, utan för att edgen har en naturlig, slumpmässig variation i hur väl den fungerar – oavsett om den upptäcks eller inte. Det är en av anledningarna till att vi hela tiden utvärderar vårt edgebibliotek och frågar oss, vad fungerar just nu? Vad fungerar JUST NU? Smaka på meningen/påståendet/postulatet för framgångsrik trading. Vad fungerar just nu!
Bill Williams som bl a författat den spännande boken ”Trading Chaos” menar att det enda vi egentligen vet är vart priset på ett finansiellt instrument är på väg just nu. Alla aktörer är alltid överens om priset på en börshandlad tillgång, men varje gång det sker en transaktion så är aktörerna oense om värdet på tillgången. Detta är en viktig anledning till att Williams tillskriver sig ”the church of what is happening right now”. Vad vi vet så har Bill Williams inte samma tillvägagångssätt som vi för att hitta edgar och utvärdera edgar, men precis som vi menar han att tradern måste ta fasta på vad som händer just nu. Inte vad vi tror ska hända, eller vad som har hänt. Williams menar faktiskt att det finns en helig gral i trading. Det är inte Money managment eller någon specifik strategi utan det handlar helt enkelt om att inte ha någon egen förutfattat mening om vart marknaden skall ta vägen, d v s att hela tiden vilja det som marknaden vill – ”To want what the markets wants”. Detta är ett synsätt som vi delar till fullo. Bill Williams var den som också först använde modern kaosteori som metafor för sin trading och han är liksom vi en stor beundrare av Mandelbrot. Han har till skillnad från många andra lyckats skapa en helhetsmodell – en ”karta” för hur marknaden fungerar baserat på hur naturen fungerar. Oavsett huruvida denna är korrekt eller ej så ger det tradern en mening och modell för hur man skall agera. Att ha en karta att navigera efter i sin trading och skapa mening och sammanhang är något som vi är anhängare av och som också framförallt skapar en mental edge i agerandet. Detta genomsyrar hur vi betraktar edgar och hur vi strukturerar vår trading. Som kommer att framgå har vi en karta som vi navigerar efter i vår 5-bar trading modell. Vår karta, liksom kvantfysiken, handlar om sannolikheter och är framtagen utifrån empirisk analys.
Effektiva Marknadshypotesen en paradox
Alla edgar är avvikelser från informationseffektivitet, s k anomalier. Enligt rådande finansteoretiska paradigm är de finansiella marknaderna informationseffektiva. Hypotesen om Effektiva marknader (EMH) som formulerats av Eugene Fama lyder ungefär så här för börsen:
Börsen är informationseffektiv i bemärkelsen att anpassning till ny information är omedelbar. Tusentals börsaktörer säkerställer att ny information tas upp i aktiers prissättning direkt. Aktörerna vet hur ny information ska tolkas och alla har tillgång till samma information samtidigt. Därmed är det bara ny information som leder till förändringar i aktiers prissättning. En konsekvens blir att det inte är möjligt att använda historisk prisinformation för att generera riskjusterad överavkastning (svag effektivitet). Inte heller är det möjligt att använda annan tillgänglig information som t ex bokslut, makrosiffror m m (halvstark effektivitet). Det är t o m så att monopolistisk information sannolikt snabbt tas upp i prissättningen (stark effektivitet).
EMH är en märklig hypotes. Den är fel och kan inte sägas stämma mer än approximativt. Det där med approximativt är intressant eftersom det i detta fall betyder att EMH helt saknar nytta och förankring i verkligheten, men kanske kan användas för att resonera kring teoretiska problem inom nationalekonomin som ofta kräver att tänkaren/nationalekonomen kan isolera frågeställningar och sätta ”allt annat lika”. Den kanske viktigaste, och paradoxala, lustigheten med EMH är att om marknadens aktörer tror på EMH så är det rationellt för dem att inte lägga resurser på att ha tillgång till information och tolka den snabbt. Enligt EMH sker det per automatik och det är såldes bara slöseri för aktörerna att lägga resurser på att göra det. Men, om aktörerna inte gör det, så kommer inte EMH att stämma, eftersom det då inte finns massor med aktörer som lägger resurser på att tolka information snabbt och agera. EMH kan således bara vara riktig om ingen tror att den är riktig, och om alla tror att hypotesen är riktig finns det god anledning att utgå ifrån att den inte är riktigt, eftersom det inte finns tillräckligt många aktörer som säkerställer att EMH är korrekt. Synnerligen paradoxalt.
Det finns hundratals avvikelser från EMH rapporterade och beskrivna. De mest kända av dessa anomalier bygger på: relativ styrka, jämviktspendling, överreaktioner, säsongseffekter, redovisningseffekter, värderingseffekter, insiders prediktionsvärde, icke omedelbar anpassning till ny information, storlekseffekter, vädereffekter m m m m. Vissa av de mer välkända avvikelserna ingår i vårt edgebibliotek, men de flesta edgar vi jobbar med är våra egna upptäckter.
Det är viktigt att komma ihåg att det idag inte finns någon fullständig prissättningsmodell som kan förklara eller förutspå hur börsen beter sig. Vår beskrivning i denna text ligger närmare sanningen än vad EMH gör, men är inte fullständig.
Fortsättning följer…
Peter Nilsson & Johan Hellström
