Några tankar om Overconfidence

Sedan botten i mitten på juni förra året har börsen gått upp med ca 27 procent och visst är det härligt när börsen går upp? Det blir så mycket enklare att tjäna pengar. En stigande börs gör oss till ”skickliga” placerare/analytiker och i dag skall vi diskutera en mental fälla som många faller i efter starka uppgångar nämligen hybris eller en alltför stor självsäkerhet, ja till och med kaxighet. Detta brukar inom beteendeekonomin kallas overconfidence.

Många placerare har en för stor tilltro till sig själv och sina förmågor som placerare, detta är speciellt framträdande efter perioder när det har gått bra. Men, tro mig, det finns i alla delar av vårt liv och i vårt samhälle. Vad sägs t ex om följande statistik:

• Enligt undersökningar anser 94 procent av amerikanarna att man är ärligare än genomsnittet.
• 89 procent anser att man ligger över genomsnittet i sunt förnuft.
• 86 procent tror att man är mer intelligent än genomsnittet.
• 79 procent anser att man är snyggare än genomsnittet.
• 65–80 procent anser att man är bättre bilförare än genomsnittet.

De flesta män tror att man är bättre älskare än genomsnittet.

Efter perioder av starka börsuppgångar tror vi gärna att vi vet mer än andra och fattar bättre beslut än andra. Vi inser inte hur stor inverkan slumpen har på utfallet av våra placeringar, i alla fall i ett kortare perspektiv. Det är lätt att känna igen sig i problematiken. När våra beslut eller ”calls” (slutsatser vi delgett andra) gått hem flera gånger i rad är det lätt att känna sig odödlig. Det är då man ska passa sig som mest.

Att bli slarvig och förlora sin skärpa, sitt fokus, slår tillbaka på oss oavsett vilket område man vill excellera inom. Vi kan tänka oss att fenomenet är vanligt inom i stort sett alla områden från yrkesliv till sporter, från kärleksliv till andra sociala situationer. Förhoppningsvis uppmärksammar vi vårt slarv och justerar vårt beteende snabbt. Ibland är det dock för sent. Det är inte orimligt att overconfidence ligger bakom såväl förlorade krig som allvarliga olyckor.

Inom finansbranschen är det vanligt med hybris och vi vet alla att ett ökat självförtroende ofta leder till att vi tar för stora risker och för stora risker kan leda till oönskat stora förluster.

Ökat risktagande

Det stora problemet med overconfidence är alltså att det leder till ökat risktagande, vilket inte är så märkligt som det verkar. Det finns flera gurus som förespråkar att man ska satsa hårdare när det går bra, man ska passa på att utnyttja sitt flyt. Problemet med det resonemanget är att det bara är logiskt om det finns ett samband mellan hur bra det går idag och hur bra det går imorgon. Om t ex en trader/placerare med ett gott track-record kan avgöra att det går bra, när det går bra, så är det en sak. Men om det går bra slumpvis, d v s resultatet idag påverkar inte resultatet imorgon, så är resonemanget felaktigt. För de flesta placerare, och definitivt nybörjare, är det bäst att vara medveten om att ett bra resultat har en tendens att leda till overconfidence. Det starkare resultatet är ofta ett resultat av tur, dvs en stark börs, och inser placeraren inte det kan alltså overconfidence leda till ett för stort risktagande.

Diversifiering & Overtrading

Ett sätt som det större risktagandet kan manifestera sig på är minskad diversifiering och däri ligger det mest påtagliga problemet. En placerare som är overconfident koncentrerar sannolikt sina innehav till ett fåtal placeringar – de han/hon bedömer har störst potential. Eftersom placeraren är säker på sin sak bedöms riskspridning vara onödigt. Frågan om overconfidence och diversifiering är inte helt enkel att angripa.

Flera studier (bl a B Barber och T Odean, ”The Courage of Misguided Convictions: The Trading Behaviour of Individual Investors”, Working paper, 1999) har visat att overconfidence leder till att placeraren gör för många affärer. Fenomenet benämns overtrading. Overtrading ställer till problem i form av t ex ökade transaktionskostnader.

Overconfidence handlar också om att placerare överskattar den information man har tillgång till. Det är inte ovanligt bland t ex aktieplacerare att man tror sig

veta något som ingen annan vet. Rykten florerar ideligen på börsen. Overconfidence leder ofta till att placeraren överskattar värdet av informationen och överskattar hur ensam han/hon är om informationen.

Overconfidence i finansbranschen

Inom finansbranschen är overconfidence vanligt. Det är inte märkligt med tanke på att branschen är oerhört tävlingsinriktad. I en sådan miljö är ett stort självförtroende viktigt. Vi kan tänka oss att ju större självförtroende man har generellt, desto enklare blir det att falla in i overconfidence. Branschen består vidare till stor del av män, och flera studier har visat att män generellt är mer overconfident än kvinnor. För en trader är det lätt att bli overconfident. Tradern tjänar pengar genom att ”tänka ut” affärer och agera på dem. Är tradern framgångsrik så stiger självförtroendet, och varför skulle det inte göra det?

Analytiker, strateger, ekonomer m fl kan många gånger visa tecken på overconfidence. Det märks t ex i hur de uttrycker sig i analyser (hmm undrar om jag lider av detta?). Om en analys inte tillåter utrymmen för alternativa scenarion är det ett tecken på overconfidence. Givetvis kan det vara ett medvetet beslut. Sannolikt är det enklare att få kunder att agera i linje med den tro man vill förmedla om man inte uttrycker tveksamheter. Anledningen till det är i så fall att kunderna blir mer affärsbenägna. Tänker man i termer av overconfidence är det ganska lätt att uppdaga om så är fallet.

Förvaltare löper också en större risk att råka ut för overconfidence. För det första krävs det ett gott förtroende för sin egen förmåga för att förvalta stora summor pengar. För det andra har förvaltare ofta tillgång till massor av information i form av t ex analyser. Overconfidence har en tendens att öka ju mer påläst man är på en placering, t ex en specifik aktie eller en region.

Det har framförts teser om att overconfidence kan vara en viktig orsak till att finansiella bubblor uppstår. Argumentationen bygger på att placerarna som kollektiv struntar i diverse varningar om för höga värderingar, eftersom de är säkra på sin sak. Argumentationen är fullt rimlig, men naturligtvis svår att bevisa.

Kom ifrån problemet

Självförtroende i placeringssammanhang är viktigt för annars vågar vi inte agera efter eget huvud. Att våga fatta egna beslut är nämligen avgörande för att nå framgångar men däremot får det inte gå för långt. Att i beslutssituationer fråga sig varför vi skulle kunna ha fel är ett sätt att mildra overconfidence. Att vända och vrida på en frågeställning och försöka se den ur olika perspektiv ger många fördelar.

Overconfidence inträffar oftare i perioder när börsen går starkt och det är inte ovanligt att placerare förväxlar en stark marknad som lyfter alla aktier, med sin egen skicklighet. Efter den senaste tidens börsuppgång bör vi i alla fall vara observanta på problemet.

Johnny Torssell

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS

Skillnaden mellan fundamental & teknisk analys

I dagens krönika ska vi diskutera den viktigaste skillnaden mellan att analysera ur ett ekonomiskt perspektiv jämfört med att analysera med hjälp av teknisk analys. Vi ska använda räntor som ett exempel eftersom det diskuteras flitigt om det just nu.

Det pratas alltså en hel del räntor just nu och vi läser och hör kommentarer från olika strateger och experter om att räntan borde gå si eller den skall gå så, vilket borde leda till att börsen skall gå hit eller dit. I den här analysen ska vi inte analysera riktningen på räntan, och vad det kan få för eventuella konsekvenser för börsen, det har vi gjort tidigare, utan istället utreda den logiska uppbyggnaden av argumentationen. Låt oss analysera följande uttalanden:

Vi tror att räntan skall ned, därför är vi positiva till börsen.

Vi tror att räntan skall upp, därför är vi negativa till börsen.

Låt oss analysera själva argumentationen. Prognosen dessa strateger/experter gör över räntan kan vara rätt, eller den kan vara fel. Precis som i vilken annan analys som helst. Men även om man skulle ha 100 procent rätt kan analysen ändå vara fel då korrelationen (eller den omvända korrelationen) mellan t ex räntan och börsen inte längre råder. Historiskt finns det massor med exempel på när börsen och räntan faller hand i hand och under andra lägen stiger börsen och räntan hand i hand. I ytterligare andra lägen har börsen stigit medan räntan fallit, och tvärtom. Kort sagt, det finns massvis med exempel på alla möjliga varianter.

När jag gör en bedömning av t ex OMX-index i den tekniska analysen använder jag prisserien över OMX-index och gör en prognos. Sedan får jag antingen rätt eller fel i min bedömning. När man gör en analys med ovanstående argumentation så gör du 1) en prognos på t ex räntan och 2) antar därefter att det finns en korrelation (eller omvänd korrelation) mellan denna slutsats och det man analyserar. Det betyder att utrymmet för felkällor är större då dels prognosen kan vara felaktig och dels kan korrelationen vara satt ur spel.

Den viktigaste skillnaden mellan teknisk analys och fundamental analys är alltså att den senare analyserar variabler som man tror påverkar det som avses att analyseras. Medan vi i den tekniska analysen analyserar det man avser att analysera.

Johnny Torssell

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS

Den verkliga motorn

Jag stod här om veckan och pratade med Carnegies driftiga omvärldsstrateg. När jag lyssnade på hans, som vanligt, intressanta analyser och välformulerade utläggningar om det amerikanska valet och ekonomin, kom jag att fundera på vad det egentligen är som styr och vad är det som följer. 

Vissa analytiker analyserar politiken och gör förutsägelser på vad det kommer att få för konsekvenser för ekonomin. Andra gör tvärtom och analyserar den ekonomiska utvecklingen och drar slutsatser om vad politikerna kommer att göra. Några experter analyserar ekonomin och av detta drar slutsatser om hur det kommer att påverka börsen och företagsvinsterna. Medan andra gör rakt motsatt och tittar på företagsvinster och gör prognoser om vart börsen ska ta vägen.

Men finns det någon statistik eller studier som visar vad det är som leder respektive följer? Finns det någon som vet eller tror vi bara att det är på ett sätt därför att det borde vara på ett visst sätt beroende på vilken utgångspunkt vi har valt? Finns det något sätt att prognostisera alla dessa variabler? Eller är allt ett komplicerat förhållande där A påverkar B som i sin tur påverkar C som i sin tur påverkar A i en ständigt pågående cykel?

Ja, frågorna är många och svaren minst lika många men jag tror att det finns en underliggande kraft som driver utvecklingen i både ekonomin, börsen och samhället och det är den aggregerade psykologin. Social mood styr hur vi ser på framtiden, vilket leder till konsekvenser, t ex i stigande/fallande börskurser. Dessa konsekvenser kommer vi att reagera på vilket naturligtvis skapar nya konsekvenser som vi också reagerar på. Denna cykel av komplexitet leder till att allt rör på sig hela tiden – inget står stilla.

Politiker och riksbankschefer styr inte utvecklingen – de reagerar på den. När man sedan har reagerat kommer det i sin tur att påverka variabler som t ex ekonomin, vilket i sin tur påverkar politiska beslut som i sin tur ger konsekvenser.

Vi kan alla falla för illusionen att det är en sak som styr beroende på vad vi har valt för utgångspunkt. Min utgångspunkt är alltså att det är den aggregerade psykologin som är motorn men att allt är en pågående process av komplexitet och feedback-loopar.

Varför har jag valt den aggregerade psykologin som min utgångspunkt? Frågar du kanske. Jo, därför att allt startar med en tanke som leder till en handling. Och är det tillräckligt många som utför den handlingen ungefär samtidigt (flockbeteende) leder det till konsekvenser för både börsen, ekonomin och i samhället. Börsen som är en mätare av den aggregerade psykologin leder som bekant utvecklingen i ekonomin. Som ett exempel kan vi titta på hur det har varit i USA. När det amerikanska börsindexet föll under inledningen av 1980 och återigen under 1981-1982 så gick ekonomin fram och tillbaka in i en recession. När börsen steg kraftigt från 1982 till 1987 så ledde det till en ekonomisk boom. När sedan börsen gick in i en sidlänges utveckling under 1987 till 1990 så fick vi en recession. När börsen därefter steg kraftigt fram till toppen år 2000 fick vi ånyo en kraftigt positiv ekonomisk tillväxt. När börsen sedan föll fram till 2002 fick vi ännu en recession i ekonomin. Därefter steg börsen fram till toppen 2007 och vi fick en ekonomi som vid toppen 2007 bedömdes vara en superkonjunktur. När börsen sedan föll från toppen 2007 fram till botten 2009 gick istället ekonomin återigen in i en recession, f ö den kraftigaste ekonomiska nedgången sedan den stora depressionen på 30-talet. När sedan USA-börsen vände upp från botten 2009 har ekonomin följt efter. Vid alla tillfällen utom ett, vid botten 2002, vände börsen innan ekonomin. Om börsen återigen skulle vända ned i en större nedgång kommer det återigen att påverka ekonomin negativt och därefter kommer politiker och centralbankschefer att agera. Om det skulle vara så att det är regeringar och centralbankschefer som skulle styra den ekonomiska utvecklingen så skulle ju dessa styrande organ ha möjlighet att förutspå ekonomin baserat på sina egna handlingar. Men det har ju historien visat att så icke är fallet.

Johnny Torssell

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS

Ett frö till det positiva

Är du en person, eller känner du personer, som är konsekvent negativa till framtiden? Denna krönika är skriven som en hommage till er/dem.

Jag tar bussen varje dag till jobbet och den bussen är ibland sen, vilket är naturligt när vi har att göra med människor som ska frakta andra människor i maskiner (bussar) som ibland råkar ut för hinder eller t o m går sönder. En av de människor som ibland väntar på bussen med mig är ofta frustrerad över att bussen är sen. Personen har gjort flera försök att dra in mig i synen att allt fungerar sååå himla dåligt i kollektivtrafiken. Jag håller inte med, jag tycker att det fungerar utmärkt, vilket jag också har sagt. Efter en konversation med den personen fick jag idén tull denna lilla  krönika.

Jag undrar om den svartsyn som pessimistiska personer känner för framtiden är en orsak eller verkan? Är man pessimistisk till framtiden därför att man är pessimistisk just nu. Eller är man pessimistisk just nu därför att framtiden ter sig mörk?

Vi vet ju alla att prognoser om framtiden alltid är behäftade med osäkerhet och sällan blir som man har trott. Saker och ting kan alltid hända som omkullkastar vårt framtidsscenario, detta oavsett om det handlar om en analys avseende en finansiell tillgång, en analys av en ekonomisk progress eller en prognos över samhällsutvecklingen. Det är helt enkelt sällan det blir precis som man prognostiserar. Det betyder i så fall att om vi inte alltid kan ha rätt i våra framtidsprognoser (vilket definitivt jag kan jag intyga efter nästan 30 år som analytiker i finansbranschen) så finns det en risk/möjlighet för att det pessimistiska scenariot, som pessimisten utgår ifrån, inte inträffar. Och om det inte inträffar så har man helt i onödan slängt bort värdefulla dagar, veckor eller månader av sitt liv.

Om man istället får rätt i sin dystra framtidsprognos betyder det att vi trots allt har slängt bort en massa dyrbar tid där vi ändå hade kunnat glädjas över det som är bra i nuet. Jag är nämligen övertygad om att det finns massvis med tillfällen där det på vägen mot ”eländet i framtiden” finns ljusglimtar att glädja sig åt. Men är vi pessimistiska riskerar vi ju att missa även dessa, och således inte uppskatta allt bra vi ändå har som medborgare i detta fantastiska land.

Så varför har man då pessimism som en livsstrategi? För det måste ju finnas en uppsida med en strategi – annars skulle vi inte välja den pessimistiska vägen i livet. En balanserad och vis människa vet att allt har sin motsats. I det positiva finns ett frö till det negativa och i det negativa finns likaledes ett frö till det positiva. Det negativa med den positiva vägen är att man kanske inte är förberedd för det negativa om det händelsevis skulle inträffa. Och det positiva med den negativa livsstrategin är att man kan vara förberedd för det negativa om det trots allt skulle ske.

Men, frågar jag mig, kan man inte ha en positiv livsstrategi och ändå vara så pass balanserad att man inte blir överraskad om något negativt skulle ske? Det skulle ju betyda att vi i så fall har extraherat det bästa ur två livsstrategier. Om detta vore görligt så kan vi vandra i solen, att njuta av livet, att uppskatta våra medmänniskor och god mat men ändå vara förberedd på att negativa händelser kommer att ske i framtiden.

Johnny Torssell

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS

Nyttan av ekonomisk statistik

De flesta placerare tror att det finns en korrelation mellan ett ekonomiskt utfall som är bättre än väntat och en stigande börs – eller omvänt en statistik som är sämre än väntat och en fallande börs. Jag skulle bli tacksam och, kan jag tillägga, i högsta grad förvånad om det skulle finnas ett sådant samband. För de studier jag har sett visar att det inte finns några sådana samband. Det finns alltid en orsak till att börsen går upp eller ned enligt media.

Varför är det så mycket fokus på dessa siffror, eller om du så vill ekonomisk statistik? Jo, några av orsakerna tror jag är:

1) Media vill ha något att skriva om. Man måste fylla tidningen med något som är läsvärt. De visuella medierna måste fylla ut varje börsdag med något intressant att prata om (t ex CNBC, CNN, FOX, Financial News Network, DITV, EFN eller liknande) därför att man måste göra ett program. Det är helt enkelt deras jobb, och vem kan klandra dem för det

2) Placerarna vill ha något att hänga upp sina beslut på. När vi placerare/analytiker sitter varje dag vid våra börsskärmar letar vi alltid efter en katalysator för den kommande riktningen. Statistik är något som är lätt att agera på då vi snabbt kan se utfall och lika snabbt jämföra med marknadens förväntningar – och simsalabim så har vi uppfunnit en katalysator, dvs något att handla efter.

3) Storybilding är en annan anledning till att det är ett så stort fokus på statistik. Aktiemäklare (förlåt alla kollegor) och vi analytiker vill ha något att berätta under de dagliga samtalen med kunderna. Vi vill helt enkelt ha något intressant att prata om. Dessutom är det så att kunderna förväntar sig att vi skall ”prata” om dessa siffror annars blir vi betraktade på som mindre kompetenta (om jag uttrycker mig försiktigt).

Kort sagt, vi söker information som vi tror kommer att ge en vägledning för börsen den kommande timmarna, dagarna, veckan, månaden, kvartalet eller vad det nu kan vara. Men vet vi hur dessa siffror verkligen påverkar börsen annat än kortsiktig turbulens? Finns det verkligen en edge, dvs en statistisk fördel, i att handla på dessa siffror? Och om man tror det så måste man veta hur man skall använda den edgen, eller fördelen, dvs skall statistiken användas för handel på kort sikt, under en eller ett par timmar, eller i ett swingperspektiv på 1-7 dagar. Eller kan siffran/nyheten användas enbart för att handlas på medellång sikt, säg 1-3 månader eller ännu lägre? Om du skall använda dig av dessa siffror måste du veta hur du skall använda dem. Vi kan inte gissa oss fram.

När det t ex gäller BNP-statistik, PPI, KPI, förändringar i Federal Funds Rate, ADP Empolyment report, Money Supply (M2) och non-farm eller vad det nu kan vara för något ger inte dessa en statistisk fördel för att prognostisera börsen på medellång sikt enligt de flesta studier. I många fall är det snarare så att börsen är en bättre indikator för statistiken än vad statistiken är för börsen. I vissa lägen är det t o m så att stark ekonomisk statistik är dåligt för börsen medan dålig statistik är bra för börsen. Förvirrande? Ja, det är just det jag säger, och det är av den anledningen vi i Short Term sällan tittar på ekonomisk statistik för att prognostisera börsen utan i Short Term gör vi snarare tvärt om, vi tittar på börstrenden och räknar med att den ekonomiska statistiken följer efter.

Johnny Torssell

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS

Yngre på fem dagar

I dag ska vi återvända till en krönika som jag presenterade den 10 oktober 2014 som, om jag får säga det själv, är en av mina favoriter.

En septemberdag 1981 klev en grupp på åtta män i 70/80-årsåldern in i en minibuss som skulle föra dem till ett kloster två mil norr om Boston i Petersborough, New Hampshire. Männen skulle delta i ett fem dagar långt retreat där man skulle ge sken av att man återigen var unga – eller i alla fall 22 år yngre än var man vad vid tillfället för retreatet.

Denna klassiska studie organiserades av vetenskapsmän ledd av Harvard-psykologen Ellen Langer, PhD. Ellen hade också ordnat med en andra grupp som skulle komma veckan efter – en så kallad kontrollgrupp. Den andra gruppen, som naturligtvis också bestod av män i 70/80-årsåldern, skulle försöka att minnas hur det var när man var 22 år yngre. Men inte på ett så tydligt och handgripligt sätt låtsas vara det, som i den första gruppen.

När den förstas gruppen män kom till klostret så fann man att allt – tidningar, TV-program, radioprogram, nyheter och sport, var från 1959. Man fick t ex lyssna på Nat Cing Cole på radion, höra på nyheter om Fidel Castros maktövertagande på Kuba samt den Sovietiska ledaren Nikita Khrushchevs besök i USA. Man fick även lyssna på nyheter om basebollstjärnan Mickey Mantles framgångar samt Floyd Pattersons succéer i boxningsringen. Allt detta syftade alltså till att på ett smart sätt, så att säga, hjälpa till att få männen i gruppen att verkligen tro, eller lura sinnet att tro, att man var 22 år yngre.

Efter femdagars retreatet tog vetenskapsmännen en mängd provresultat för att jämföra med de som togs innan retreatet påbörjades. Det visade sig när man hade analyserat alla provresultat att båda grupperna hade förbättrat resultaten på alla sätt. Den första gruppen hade dessutom förbättrat sina resultat på ett signifikant mycket bättre sätt än grupp två. Vetenskapsmänen upptäckte förbättringar i längden, vikten och sättet att röra sig. Männen blev längre eftersom deras hållning blev bättre, lederna blev mer flexibla och fingrarna blev längre eftersom deras reumatismer blev bättre.

Synen och hörseln blev bättre samtidigt som deras kognition (mentala förmågor, t ex minnesförmågan) förbättrades med i genomsnitt 64 procent!

Mitt framför vetenskapsmännens ögon blev alltså männen i grupp ett biologiskt sett yngre under dessa fem dagar. Ellen Langer kommenterade att – ”At the end of the study, I was playing football – touch, but still football – with these men, some of whom gave up their canes (käppar)”.

 

HUR KAN DETTA VARA  MÖJLIGT?

Vi vet att det finns en övertygande mängd bevis och studier som visar att vår attityd inte bara påverkar vår hälsa utan också hur länge vi lever. Dina tankar förändrar din hjärna och din kropp. När t ex en negativ känsla uppstår i sinnet, händer samtidigt (lite förenklat) två saker i kroppen. Det ena är att andningen förlorar sin normala rytm, dvs den blir kraftigare, oroligare och/eller snabbare. Det andra är att på ett subtilare plan sker en biokemisk reaktion i kroppen – dvs en kroppslig förnimmelse uppstår. Varje mental ”orenhet” i sinnet leder alltså till att en förnimmelse av något slag uppstår någonstans i kroppen eller annorlunda uttryckt – våra tankar förkroppsligas, dvs allt som sker i ditt sinne reflekteras i kroppen. Varför tror du jag har skrivit så många fredagskrönikor om vikten av att välja de tankar vi  tänker? Jo, därför att det påverkar dig högt påtagligt. I den studie vi har ”pratat” om i dagens krönika visade vetenskapsmännen hur vi bara genom att låtsas att vara yngre faktiskt också blir yngre.

 

VARNINGSTEXT

Om du är lite äldre, som t ex undertecknad, spring nu inte ut och gör en massa våghalsiga handlingar som du kanske gjorde för 22 år sedan i syfte att försöka upprepa Ellen Langers resultat. Jag vill nämligen inte bli anklagad för att förleda äldre läsare till utmaningar som kan leda till kroppslig skada.

Johnny Torssell

 

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS

Politisk polarisering & börsen

Varför har de populistiska och främlingsfientliga partierna så mycket framgång i Europa? I dagens analys kommer jag att presentera ett svar på dessa frågeställningar.

I en nyligen gjord studie, av ekonomen Manuel Funke på Berlins Universitet, har man tittat på finansiella kriser och de efterföljande ekonomiska nedgångarna. Studien sträcker sig över en period av 144 år från 1870 till 2014 och innehåller 827 parlamentval i 20 länder. Funke med kollegor fann en signifikant ökning av politisk polarisering, svagare regeringsmajoriteter, en starkare opposition och en större fraktionalisering i kölvattnet av finansiella kriser. Till exempel konstaterade man att partier långt ut på högerkanten i den politiska färgskalan ökade i genomsnitt med 30 procent under de fem åren efter den finansiella krisen. Man fann också att antalet gatuprotester ökade efter finansiella kriser.

Detta är ju naturligtvis ingen överraskning för de som har läst mina krönikor över en längre tid som känner till att när vi går från ett positivt aggregerad psykologi till en negativ aggregerad psykologi så kommer det först att leda till att priserna på den finansiella marknaden faller och ekonomin kommer att följa efter. Men det kommer också att leda till polarisering, främlingshat, protester, bortröstandet av styrande regeringar och en ökning av radikala partier. Detta ligger alltså väl i linje med den undersökning som Funke med kollegor har gjort. Arga, upprörda och rädda människor kommer att manifestera sin frustration på många olika sätt och det kommer att märkas först på börsen och sedan spridas som vattenringar genom olika delar av samhället.

VARFÖR HAR VI FLER RADIKALA PARTIER NU?

Ett tänkbart svar på den frågan beror på att vi i stora delar av Europa har befunnit oss i en bear market sedan toppen år 2000. I diagrammen till höger ser vi börsutvecklingen för ett antal Europeiska länder och som vi kan se är det få börser som noteras på en högre nivå än den topp som bildades år 2000. I de flesta fall är det istället så att de flesta börser toppade år 2000 och har sedan dess noterat en lägre topp år 2007 och därefter visat ytterligare svagheter med lägre toppar efter det. Vi vet alla att lägre toppar konstituerar någon typ av bear market och en bear market leder till konsekvenser, t ex i form av radikala partier. Att vi i detta bear marknads-klimat ser framgång för partier som Gyllene Gryning i Grekland, Front National med Marine Le Pen i Frankrike, AFD (Alternative For Germany) i Tyskland,  Nowa Prawica eller Nya Högern i Polen, Swiss Peoples Party (SVP) i Schweiz eller det högerextrema flamländska Vlaams Blok i Belgien är ingen överraskning.

Den finansiella marknaden är så mycket mer än bara en mätare över hur ett antal aktier har utvecklats. Nivån på den aggregerade marknaden talar om för oss nivån på den aggregerade psykologin och var någonstans på den psykologiska skalan börsen är kommer att avgöra vårt beteende på många olika plan, t ex inom politiken.

Johnny Torssell

 

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS.

Välj att vara optimist

Nu när sommaren är över och höstmörkret närmar sig kan det vara på sin plats att prata lite om vikten att välja att vara optimistisk.

Det finns numer en övertygande mängd bevis och studier som visar att vår attityd inte bara påverkar vår hälsa utan också hur länge vi lever. Ett exempel på detta var den studie som Mayo Clinic publicerade år 2002 som hade följt 447 personer i mer än 30 år. Studien (Optimism-Pessimism Assesed in the 1960s and Self-Reported Health Status 30 years Later) visade att optimisterna var friskare både fysiskt och psykiskt. En annan studie, (Optimist vs Pessimists: Survival Rate Among Medical Patients over 30-year Period) som följde 660 personer från 50 år och uppåt under en period av 23 år, visade att de personer som hade en positiv attityd till sitt åldrande levde i snitt sju år längre än de med en negativ attityd. Studien visade att attityden var viktigare än storheter som t ex blodtryck, kolesterolnivåer, rökning, kroppsvikt eller motion! Andra studier som har inriktat sig mer mot hjärtat vs attityder visar ungefär samma sak. Till exempel visade en studie (Patterns of Change in Hostility from College to Midlife in the UNC Alumni Heart Study Predict High-Risk Status) gjord av Duke University på över 866 hjärtpatienter att de patienter som kände mer positiva känslor hade 20 procents större chans att vara levande 11 år senare jämfört med de som då och då kände negativa känslor. I en annan studie av Medical College of Georgia (Hostility, CHDIncidence, and Total Mortility) följde man 255 medicinstuderande i 25 år. De med negativa attityder hade fem gånger högre risk för att råka ut för en hjärtattack än övriga. År 2001 presenterade John Hopkins en studie som visade att om man har rätt attityd så kan det fungera lika bra, eller t o m bättre, än en riktig diet, eller få rätt mängd motion eller att hålla bra vikt för att motverka en hjärtattack. Fascinerande? Eller hur?

Hur kommer det sig att våra attityder kan påverka vår hälsa och hur länge vi lever? Jo, bl a därför att de påverkar hur vår kropp reagerar. Ett exempel på detta kan vi hitta i en intressant studie som gjordes på 60-talet (A Psychosomatic Study of Contagious Dermatitis) som studerade 13 barn som var överkänsliga mot murgröna. Murgrönan masserades in på en av underarmarna på varje barn, detta samtidigt som man talade om för dem att lövet var fullständigt ofarligt. Samtidigt, som en kontroll, masserades på den andra armen in ett fullständigt ofarligt löv men som man medvetet ljög och sade var murgröna. Alla barnen utvecklade en rodnad på den arm som masserades in med det ofarliga lövet men som man ljög och sade var den giftiga murgrönan. Och det intressanta var att 11 av de 13 barnen utvecklade ingen som helst reaktion på den arm som verkligen hade masserats in med den giftiga murgrönan. Detta var häpnadsveckande! Hur kunde barn som var extremt allergiska mot murgröna inte få utslag när man exponerades mot det? Och hur kunde man få utslag från ett fullständigt ofarligt löv? Jo, tanken att lövet inte kunde skada dem åsidosatte, eller dominerade, minnet eller tron att de var allergiska och gjorde således murgrönan ofarlig. Samtidigt gjordes ett harmlöst löv giftigt enbart genom tanken.

Man kan ju ställa sig frågan om vilka andra självuppfyllande manifestationer som vi skapar i vårt sinne utan att vi är medvetna om vad vi gör.

Välj nu därför det säkra framför det osäkra och skapa dig nu positiva attityder, om du inte redan har gjort det. Det är inte bara roligare, mer harmoniskt och fridfullt än motsatsen. Välj att skratta. Det ska ju vara nyttigt. Det fick den politiska analytikern Norman Cousins uppleva på ett högst påtagligt sätt 1976. Cousins fick nämligen diagnosen reumatism och doktorn gav honom bara 1 chans på 500 att någonsin bli frisk. Cousins led av fruktansvärda plågor och enorma problem med att röra armarna och kunde således knappt vända sig om i sängen utan ofantliga lidanden. Cousins var övertygad om att hans konstanta negativa attityder var orsaken till hans sjukdom. Han funderade därför att om det var på det sättet så kan han vända på den negativa sjukdomsbilden enbart genom ändra sin attityd, dvs bli mer positiv. Han började bl a titta på roliga filmer som ledde till skratt och märkte snart att tio minuters skratt ledde till två timmars smärtfri sömn. Norman Cousin blev till sist helt frisk. I boken ”You are the Placebo” skriver författaren följande:

”Cousins shift of attitude changed his body chemistry, witch altered his internal state, enabling him to program new genes in new ways: he simply downregulated (or turned off) the genes that were causing his illness and upregulated (or turned on) the genes responsible for his recovery”.

Johnny Torssell

 

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS.

Semestermål sommaren 2016

Albert Einstein sade att – “The world as we have created it is a process of our thinking. It cannot be changed without changing our thinking”. 

Jag tänkte avsluta den här säsongen med att upprepa de tio semestermål som jag presenterade för exakt ett år sedan, dvs dagen innan semestern förra året, som går i Albert Einsteins anda. Dessa råd utgörs av ett antal centrala föreskrifter om sinnet som jag i försöker att leva efter, och som är mycket viktiga för mig eftersom jag vet att de tankar jag tänker antingen kommer att göra mig lycklig eller motsatsen. Läs dem sakta, och tro inte på dem, utan fundera, reflektera och slutligen meditera över riktigheten i dessa påståenden. Och när du har gjort det – gör dem till din egen sanning.

Johnny´s 10 semestermål för sommaren 2016

1.Bli aldrig modfälld av omständigheter – orsaken finns alltid i sinnet, aldrig utanför.

2.Ingen människa kan ha någon annan skyldighet än ansvaret över sina egna tankar. Vi har 100% ansvar för de tankar du väljer att tänka.

3.Vägra konsekvent att ta in negativa tankar i ditt sinne. Välj bara de goda, positiva, stora, konstruktiva, kärleksfulla och vackra tankarna.

4.För att ändra ditt liv måste du ändra ditt sätt att tänka.

5.Misstag finns för att vi ska lära oss – inte för att bära omkring med som ett kors.

6.Dåren skyller misstagen på otur eller på någon annan/annat. Den vardagliga personen lär sig av misstagen, medan den vise lär sig av andras misstag.

7.Form (dvs föremål/ting skapad av människan) uppstår ur intelligens. Form är alltså en konsekvens av tankar, och tankar skapar form.

8.Våra tankar i dag är form i morgon – var därför noga med vad du tänker.

9.Framgång är inte resultatet av att tjäna pengar. Att tjäna pengar är resultatet av ett framgångsrikt sinne.

10.Det finns ett svar på varje fråga, en nyckel för varje lås och en lösning på varje svårighet.

Njut nu i fulla drag av sommaren 2016 och låt inga omständigheter störa denna ljusa och härliga del av årets fyra skiftningar.

 

Johnny Torssell

 

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS.

Tänk rätt!

Min yngsta 17-åriga son spelar fotboll och häromveckan kom han hem och hade ångest. Han hade blivit förbannad på en kille i motståndarlaget och puttat honom så pass  kraftigt att han ramlade och konsekvensen av detta blev ett rött kort för min son. Orsaken var att min son om och om igen hade blivit nedsparkad av motståndaren och när han, precis innan incidenten, kom fri mot målvakten, och blev nedsparkad igen, blev han förbannad. När han kom hem sade han till min fru att – ”jag önskar att jag hade gjort som pappa och inte reagerat på de upprörda tankarna utan bara släppt dem istället”.

Principen om orsak och verkan har jag skrivit om flera gånger och är extremt viktigt för att skapa visdom och harmoni i ditt sinne. Men de flesta av oss har förväxlat, eller kastat om, orsak och verkan och för att skapa ett välmående sinne måste vi korrigera detta – det finns ingen annan väg. Orsaken är alltid våra tankar och effekten är alltid vår upplevelse.

Hur många gånger har vi inte lämnat över vår bestämmanderätt över hur vi psykologiskt mår till en yttre kraft – en kraft som kan lösa allt. Det kan vara pengar, mat, träning, medicin, en ny relation, ett nytt jobb, en kommande semester eller en ny bil osv osv. Vi hoppas alltså att dessa saker ska ge oss lycka, hälsa, välstånd eller kärlek. ”Om jag bara fick en ny bil skulle jag bli lycklig”. Eller om jag ”fick det nya jobbet med den höga lönen, så skulle jag bli överlycklig”. Eller ”om jag träffade en ny partner skulle jag må bra”. Känner du igen dig? Vi är många gånger som ett bortskämt litet barn som stampar med foten upprört och tycker livet är värdelöst bara för att vi inte får det vi tänker att vi behöver.

Men när vi tänker på det sättet har vi inverterat principen av orsak och verkan och därigenom lämnat ifrån oss rätten att bestämma hur vi mår till en yttre kraft. Vi tror alltså att en extern faktor (orsaken) kommer att leda till att vi mår bra (verkan). Men det är verkligen inte så. Det är våra tankar som är orsaken – effekten av det vi tänker är hur vi uppfattar vår omvärld. De problem vi tror att vi har är således aldrig exogena, dvs de kommer inte från världen, utan de kommer från de tankar du väljer att tänka.

Hur du väljer att tänka påverkar dessutom din hälsa. Som jag har skrivit tidigare flera gånger så finns en tydlig korrelation mellan negativ stress och sjukdomar. Enligt forskning gjord på Stanford Medical University School av Dr. Bruce Lipton (1998) är stress orsaken till minst 95 procent av alla sjukdomar. Till och med de amerikanska myndigheterna och folkhälsoinstitutet, Center for Disease Control (CDC), säger på sin hemsida att 90 procent av alla sjukdomar är relaterade till stress. Studier har också visat att om vi vill nå en hög ålder så handlar det mycket om attityder, dvs hur vi väljer att tänka. Forskning vid University of Georgia har nämligen hittat nya ledtrådar till hur man ska kunna bli 100 år gammal. Hur vi förhåller oss till ny information, dvs vi hur anpassar oss till det som sker, kan enligt forskningen vara lika viktigt, eller t o m viktigare, än hälsofaktorer som t ex träning. Forskningen visade att kritiska livshändelser och personlig historik tillsammans med hur personer anpassar sig till, och hanterar, stressande situationer är avgörande för att förklara ett lyckat åldrande. ”En förståelse för hälsan i de här termerna får enorma konsekvenser för livskvaliteten”, sa Leonard Poon, chef vid Institute of Gerontology, och huvudförfattare till studien. ”Vad som händer dig har betydelse men viktigare är att din uppfattning av vad som händer dig är extremt viktigt för din individuella hälsa”. En individ som konfronteras med en stressig situation kan antingen hitta en snabb känslomässig lösning eller älta problemet, förklarade Poon. ”Den ena är väldigt destruktiv i fråga om allmänt välbefinnande”, sa han, ”och den andra är väldigt anpassningsbar.”

Kontentan av detta är att vi ska lägga minst lika mycket energi på att justera sättet du tänker på som tiden du lägger ned på att t ex att träna och äta nyttig mat. Min kommande bok, där vi f ö har en manusinlämning i mitten på augusti, kommer bl a att innehålla övningar och tips om hur du genom en enkel justering av perspektiv kommer att kunna skapa ett mer harmoniskt och lyckligt liv. Och detta utan att ersätta ditt gamla synsätt utan bara utvidga det till ett mer komplett synsätt. Det är en bok som kommer att förändra liv.

Johnny Torssell

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS.