Vila, aktivitet & balans

Publicerad: 2015-09-16

I dag tänkte jag använda mig av den kinesiska filosofin för att prata om vila, aktivitet och varför vi behöver balans mellan dessa.

Vila är ett grundläggande behov för hälsan, och för många av oss blir det för lite vila. Kropp och själ kommer på olika sätt att signalera att vi behöver mer vila. Ofta blir dock dessa signaler antingen missförstådda eller ignorerade och trötthet är den enklaste och friskaste signalen på det. Men det kan uppstå många andra symtom speciellt om man ”bekämpar tröttheten” på annat sätt än att vila.

Med hjälp av den traditionella kinesiska medicinen (TKM) och filosofin kan man spåra några orsaker till de flesta problem, som då ger oss möjlighet att ändra på variabler i vår livsstil för att kunna må bättre. Man anser t ex  inom TKM att det finns flera sjukdomsorsaker och många av dem handlar om hur vi lever våra liv. De kinesiska läkarna klassificerar dessa som de s k inre orsakerna alternativt en grupp som kallas diverse orsaker. Allt utanför våra kroppar som t ex klimat och den luft vi andas, kallas yttre sjukdomsorsaker, t ex virus. Dessa har vi svårt att påverka och vi tvingas istället anpassa oss med t ex klädsel och ett bra boende osv.

Som individer har vi större möjligheter att påverka vår egen livsföring och attityd, och lever man sitt liv på ett mer balanserat sätt, minskas riskerna betydligt även för att de yttre sjukdomsorsakerna ska kunna ge oss besvär, enligt TKM.

Aktivitet måste balanseras med vila och här kan man skilja mellan två typer av aktiviteter som behöver balanseras med sin motsats;

Fysisk aktivitet behöver balanseras med fysisk vila och mental aktivitet behöver balanseras med mental vila.

Man kan vidare dela upp dessa två aktiviteter i en mängd undergrupper av specifika aktiviteter. Om man t ex under en stor del av dagen använder vissa armmuskler framför datorn, behöver dessa muskler balanseras med stretching och vila samt användning av andra muskler i kroppen. Om man ensidigt använder ett öga vid specifika precisionsarbeten, måste dessa muskler balanseras med vila och användning av andra ögat. Detsamma gäller särskilda och ensidiga mentala och känslomässiga aktiviteter.

I stort kan man se att människan behöver omväxling för sin hälsa. Studier har t ex visat att inlärning fungerar bättre om denna mentala aktivitet växlas med fysisk motion eller en helt annan typ av mental aktivitet som t ex att lyssna på musik.

Christina Jern från institutionen för klinisk fysiologi i Göteborg presenterade för några år sedan en avhandling som visade att människor med s k typ-A-beteende (energisk gåpåar-mentalitet) har tjockare blod jämfört med den lugnare typ-B-gruppen. Hon fann att stress ökar antalet blodplättar och höjde nivåerna av fler blodlevringsfaktorer. Effekten kvarstår några timmar. Detta indikerar att stress ökar risken för blodpropp, hjärtinfarkt och slaganfall.

Hög aktivitet ser vi som en god egenskap i den västerländska civilisationen. Det kan bero på att man är mer resultatinriktad med definierade mål som ska uppnås. Psykologen och tidsforskaren Göran Westergren förklarar att vi i väst är präglade av en s k linjär tidsuppfattning. I linjär tid mäter man tiden och är mer fokuserad på vad man gör. De som man i väst benämner som primitivare samhällen präglas mer av en s k cirkulär tidsuppfattning där man inte ser tiden som något som går framåt, utan som återkommande i cykler; dygn, årstider och månens växande och minskande. För de med cirkulär tidsuppfattning, mäts tiden sällan och man är mer fokuserad på att vara snarare än att göra, och man är mer orienterade mot sociala relationer. Westergren beskriver att stress är nära förknippat med att göra och kopplas således ihop med en linjär tidsuppfattning. Han förespråkar mer av cirkulär tidsuppfattning, vilket t ex är en förutsättning för kreativitet, enligt hans mening.

En klok människa har sagt att en sjuk person endast har en önskan, medan en frisk har många. När man är sjuk tycker man att hälsan är viktigast och fokuserad på detta kan man ibland se mönster i sitt liv som bidragit till att man är sjuk. Om bristen på vila framstår som den viktigaste orsaken i sammanhanget, lovar man sig själv att detta aldrig ska glömmas eller upprepas. Men när man väl är frisk igen, tenderar man att glömma detta löfte och gradvis faller man tillbaka i tidigare levnadsmönster och så länge man orkar, fortsätter man.

Det viktigaste för att kunna öka sin vila är troligen att man är fullkomligt övertygad om att den är viktig. Men om du vill pröva för att se om vila ger effekt, bör du under minst tre månader följa nedanstående tre punkter:

1.Gör medveten avslappning (i vaket tillstånd) i minst 20 minuter i sträck varje dag, t ex meditation el avslappningsövning.

2.Se till att i majoriteten av dina dagar ha någon ”dötid” över.

3.Se till att växla dagarnas aktiviteter och arbete med variation och vila emellanåt.

Johnny Torssell

PS Johnny har skapat en ny föreläsningsserie som samlar 30 års erfarenhet av aktiehandel och beskriver hans bästa tekniker. Se promovideon och beställ här DS.