Varseblivningens grundlag

Publicerad: 2015-01-19

Jag har några sköna kollegor på jobbet som tycker att Hammarby är det bästa fotbollslaget . Mitt favoritlag är Arsenal, min äldsta son gillar PSG och min yngsta son älskar Manchester United. Min mellangrabb, Kevin, hyser ett genuint förakt mot fotboll över huvud taget och menar att det är totalt meningslöst – ”ett gäng överbetalda killar som springer efter en boll”. Vissa anser att den senaste forskningen inom genetiken är det mest spännande som finns. Andra anser att shopping är det som skänker mening i livet. Medan några menar att intjäningen av så mycket pengar som möjligt är det största målet i livet. 

Varför skriver jag om det här? Jo, därför att det är du som fastställer varseblivningen så som du vill att den ska vara och det är således du som avgör vad som är viktigt och ger mening i ditt liv. Alltså, varseblivningen har ett fokus och det är detta som ger varaktighet åt det du ser. Men om du ändrar fokus kommer det du ser också att ändra sig.

Målet med mitt liv är att må bra oavsett exogena variabler så länge jag vandrar omkring på denna planet – när jag går upp på morgonen vill jag må bra, när jag är på jobbet vill jag må bra och när jag kommer hem och när jag går och lägger mig vill jag ha ett ständigt flöde av att äga min harmoni. Att må bra är ett val jag gör. Så länge som du tror att det som händer dig förorsakas av faktorer utanför dig kommer du aldrig att uppleva harmoni och frid. Hur du reagerar på det du varseblir bestämmer du själv, eftersom ditt sinne avgör din varseblivning av det. Det kan verka som om exogena variabler förorsakar dig mentalt lidande, men den är orsakslös och en verkan kan inte förorsaka verkningar.

Detta tänk är också en viktig beståndsdel av mitt sätt att analysera börsen. Ett sätt detta manifesterar sig på är att jag inte använder mig av nyheter eller ekonomisk statistik för att analysera eller förklara börsutvecklingen. Varför? Jo, därför att all ny information tolkas i ljuset av din psykologi, dvs vi har ett filter påslaget som inte är konstant. När vi är optimistiska så kommer vi att välja att tolka all ny information som positiv. Till exempel så hade vi en positiv period på börsen när man förklarade all makrostatistik (positiv som negativ) som orsak till att börsen gick upp. När det var positiv statistik var det en signal på att ekonomin är på rätt väg, och då steg börsen. När det var svag statistik så tolkade marknaden detta som positivt eftersom det kommer att leda till nya kvantitativa lättnader (QE). Vad som än skede inom makroområdet tolkade man alltså som positivt för börsen. Hur löjligt det än kan låta så är det så många av marknadens högbetalda experter argumenterar. Men glöm inte att varje ny siffra/nyhet tolkas i ljuset av den psykologi som råder vid just det tillfället.

Jag struntar i nyheterna och analyserar istället utbud och efterfrågan i prisgraferna. När efterfrågan är högre än utbudet kommer priserna att stiga. När utbud och efterfrågan är i balans kommer det att bildas konsolideringar och när sedan utbudet är högre än efterfrågan kommer det att leda till fallande kurser. De långa trenderna på börsen kommer att leda nyheterna, ekonomin och argumentationerna. När vi har en Fas2 kommer argumentationerna överlag att vara optimistiska och omvänt när vi har en Fas4. Jag använder snarare nyheterna som en barometer för att avgöra styrkan i psykologin.

Allt är naturligtvis inte perfekt bara för att man är teknisk analytiker. Det finns nämligen en risk med diagramanalys och det är att den som analyserar är subjektiv, dvs man ser det man vill se eftersom han/hon är positiv eller negativ. Är du positiv kommer du att finna en anledning att tolka diagrammet optimistiskt och vise versa. Varseblivningens grundlag säger nämligen att du ser det som du tror finns där, och du tror att det finns där eftersom du vill att det skall finnas där. Det är nämligen så att seendet anpassas efter önskemålet – för seendet är underordnat en önskan. Med tydliga analysregler och metoder för att kontrollera mitt sinne (genom meditation) så hoppas jag att jag undviker detta problem.

Einstein uttryckte det på följande sätt – ”En människas upplevelse är en optisk villfarelse i hennes medvetande”. Men genom att studera våra tankar/känslor lär man känna sig själv – och genom att man lär känna sig själv lär man känna sina medmänniskor. Och ju mer inblick vi har i vårt medvetande desto större sannolikhet är det att vi ser verkligheten på börsen som den faktiskt är, istället för som vi vill att den ska vara.

 

Johnny Torssell