Solen, sinnet och börsen

Publicerad: 2013-04-02

Solen är ju något de flesta av oss i detta nordliga land saknar vid den här tiden på året. Hur påverkar solen oss? 

År 1922 lade en ung vetenskapsman vid namn Alexander Tchijevsky fram en ”vansinnig” teori som byggde på att alla stora omvälvningar i mänsklighetens historia har orsakats av solens aktivitet. Alexander Tchijevsky undersökte noggrant alla redogörelser för olika fältslag, upplopp, omvälvningar, revolutioner och krig varpå han jämförde dem med solfläcksaktiviteten nästan 2000 år tillbaka i 71 länder. Han kom fram till att mer än tre fjärdedelar av alla exempel på oroligheter i historien, däribland den ryska revolutionen 1917, hade inträffat under ett solmaximum, dvs den period under solcykeln då flest solfläckar uppträder. År 1942 krävde dock Josef Stalin att vetenskapsmannen skulle ta tillbaka sina teorier om solens inflytande på människor. Alexander vägrade och skickades som en följd av detta till en gulag i Uralbergen i åtta år.

På 70-talet började den traditionella vetenskapen förstå vidden av vårt beroende av solens aktivitet genom biologen och fysikern Frans Halbergs samarbete med den belgiska fysikern Germaine Cornelissen. Dessa båda vetenskapsmän upptäckte att alla levande företeelsers biologiska processer inte bara har dags- utan också veckocykler, tvåveckorscykler och t o m årscykler. Människans puls och blodtryck, kroppstemperaturen, blodets koagulering, hormoncyklerna och de flesta av människokroppens andra funktioner har sin ebb och flod i överstämmelse med en ganska förutsägbar tidtabell. Efter att i flera år funderat över orsaken bakom dessa cykler instämde Halberg och Cornelissen i den slutsats som Tchijevsky dragit. Av alla system i kroppen är det tydligen hjärtat som drabbats av de djupaste störningarna av solens fluktuationer i geomagnetismen. (En geomagnetisk storm är ett rymdväderfenomen i jordens magnetosfär orsakad av en chockvåg i solvinden som i sin tur är orsakad av någon form av solaktivitet).

Vad har detta för koppling till börsen?

Om det nu är så att det är psykologin som förklarar svängningarna på börsen, vilket som bekant är min utgångspunkt, borde det då inte vara så att avkastningen på börsen borde vara bättre vid klara och soliga dagar än vid kompakt molniga dagar? Det är ju bevisat att vi människor är mer positiva när solen skiner. I Short Term, för några år sedan, presenterade jag en studie som visar att Stockholmsbörsen uppvisade en bättre avkastning vid molnfria, dvs soliga dagar, än vid kompakt molniga dagar. Den 10-årsstatistik som vi granskade från SMHI och sedan jämförde med börsen visade att avkastningen vid molnfriadagar var 0,1629 procent per dag, dvs avsevärt bättre än genomsnittet på kring noll procent. Med totalt 117 molnfria och soliga dagar gav det en samlad avkastning på 19 procent under dessa 10 år. Granskar vi dagsavkastningen de mest molniga dagarna låg den på strax över noll procent och med 940 molniga dagar gav det en samlad avkastning på totalt 1 procent.

2001 presenterades en betydligt tyngre studie (än den jag och Peter Nilsson gjorde) av Hirshleifer and Shumway (”Good Day Sunshine: Stock Returns and the Weather“) som visade att 18 av 26 nationella börser runt om i världen visade en tydlig korrelation mellan börsen och hur mycket sol det var i respektive stad. Så här skriver man bland annat i studien:

”Psychological evidence and casual intuition predict that sunny weather is associated with upbeat mood. This paper examines the relation between morning sunshine at a country’s leading stock exchange and market index stock returns that day at 26 stock exchanges internationally from 1982-97. Sunshine is strongly significantly correlated with daily stock returns. After controlling for sunshine, rain and snow are unrelated to returns. There were positive net-of-transaction costs profits to be made from substantial use of weather-based strategies, but the magnitude of the gains was fairly modest.”

I samma studie kunde vi läsa att:

“The magnitude of the sunshine effect is substantial. For example, in New York City, the annualized nominal market return on perfectly sunny days is approximately 24.8% per year versus 8.7% per year on perfectly cloudy days. However, from a trader’s perspective, the value of these return differentials depends on whether it is possible to diversify the risk of a sunshine-based trading strategy. We find that for reasonable levels of transactions costs, trading strategies based on the weather generate statistically significant but economically fairly modest improvements in portfolio Sharpe ratios. The set of investors who could potentially have exploited such strategies includes just about everyone: institutional traders and wealthy individuals who are able to conveniently trade index futures; and small investors who hold open-end mutual funds.”

Forskningen har alltså visat att geomagnetiska stormar har en djup inverkan på människors sinnesstämning, som i sin tur är korrelerade till hur bedömningar och beslut rörande risktagningar.

Federal Reserve har också gjort en studie på detta (“Playing the Field: Geomagnetic Storms and the Stock Market” okt 2003 Federal Reserve Bank of Atlanta). Studien visade att människor var mer benägna att sälja aktier under geomagnetiska stormar och efter att ha justerat för säsongscykler och andra variabler så visade forskarteamet vid Federal Reserve Bank of Atlanta att geomagnetiska stormar har en negativ effekt på den efterföljande veckans börsutveckling enligt alla börsindex i USA.  Perioder med solstiltje visar å andra sidan på väsentligt högre vinster.

Hur kan det vara så här?

Mitt sätt att se på börsen är, som du säkert redan vet, att våra aggregerade attityder till framtiden (animal spirits) är den verkliga drivkraften bakom den ekonomiska utvecklingen och den bästa barometern eller sociometern, för att mäta detta är börsen. När vi är positiva tenderar vi att vara mer benägna att konsumera, villiga att ta risker och spekulera, vi tar gärna på oss krediter, vi tenderar att negligera negativa nyheter och fokusera på positiva nyheter osv osv. När vi är negativa till framtiden är vi inte lika villiga att konsumera, vi vill absolut inte ta risker och spekulera på börsen, vi är obenägna att ta på oss mer krediter eller lån vi har mer fokus på negativ nyheter än positiva. Psykologin styr och sedan väljer vi att argumentera efter dessa känslor.

 

Johnny Torssell för Randomwalk.se