Soft Science vs Hard Science

Publicerad: 2014-10-03

I DI Dimension den 10 oktober 2013 kunde vi läsa att ”En av de senaste årens stora ekonomiska gåtor är varför den globala inflationen inte är högre”. I Short Term den 30 juni 2009, när alla pratade om kraftig inflation och t o m hyperinflation så skrev jag (”Betting on inflation? It´s a crowded trade”) att det inte kommer att bli på det sättet. I dag ska vi prata om soft science vs hard science.

Varför skriver jag om inflationen just nu?

Jo, anledningen är att Federal Reserve bank of ST. Louis precis har publicerat en analys (What Does Money Velocity Tell Us about Low Inflation in the U.S.?) där man försöker besvara mysteriet om varför vi inte har någon inflation att tala om trots all ”money printing”. Så här skriver man i en analys på CNBC den 2 septem,ber:

•”One of the great mysteries of the post-financial crisis world is why the U.S. has lacked inflation despite all the money being pumped into the economy”.

Federal Reserve bank of ST. Louis skriver i analysen att man har hittat svaret och det är konsumenternas ”willingness to hoard money”, dvs konsumentera håller i pengarna i stället för att spendera. Och orsaken till detta beror enligt rapporten på 1) en svag ekonomi efter den finansiella krisen och 2) ”The dramatic decrease in interest rates that has forced investors to readjust their portfolios toward liquid money and away from interest-bearing assets such as government bonds “. Det kanske mest intressanta var att Feds ekonomer kom med den spännande slutsatsen att…

…””the unconventional monetary policy has reinforced the recession by stimulating the private sector’s money demand through pursuing an excessively low interest rate policy (i.e., the zero-interest rate policy)”.

Författarna av analysen menar alltså att Fed´s egen ekonomiska strategi har bidragit till den svaga ekonomiska återhämtningen i USA.

Main Street vs Wall Street

Även om Fed´s publikation är intressant menar jag ändå att man tänker som ekonomer tänker, dvs använder symtomen som en orsak och vägrar acceptera att tanken kommer före handlingen. Så länge människor är oroliga över framtiden så kommer man inte att spendera och man kommer heller inte att låna pengar för att spendera eller investera oavsett hur låg räntan är. Vi människor spenderar när vi är positiva till framtiden och granskar vi consumer confidence-statistiken vet vi att main street inte är lika optimistiska som Wall Street. Wall Street noterar nya All time high-nivåer på löpande band medan Main Street haltar betänkligt.

Spelet är riggat

Varför? Det brukar ju vara så att när Wall Street är optimistiskt brukar det spilla över på Main Street, dvs den ekonomiska statistiken. Orsaken till detta, tror jag, är att börsuppgången är ”riggad” av de låga räntorna och Fed´s money printing-program. Placerarna har mentalt gett upp tron på nedgångar inför Fed´s kraft. Placerarna har blivit invaggade i tron att Fed är en ”superhjälte” som kan lösa alla problem. Varje gång det blir svårigheter på finansmarknaden kommer Fed inflygandes med mer pengar och räddar börsen. Logiken på Wall Street är alltså att om börsen går ned kommer ju Fed att leverera ett nytt QE-paket. Och med ett nytt QE-paket kommer ju börsen att gå upp. Alltså, det finns ingen risk på börsen! I alla fall enligt den rådande psykologin under de senaste åren. Konsekvensen av denna övertro på Fed är att det inte finns någon nedsida utan bara uppsida på börsen. Det är därför placerarna är så optimistiska att man lånar pengar för att köpa mer aktier. Fed´s strategi har lett till ett beteende som skapar stora obalanser och vi vet att obalanser förr eller senare kommer att korrigeras. Men vad vi inte vet är när det kommer att ske?

Fed tror alltså att man kan radera ut de cykliska variationerna i den ekonomiska aktiviteten genom att hälla obegränsat med pengar i den ekonomiska grytan. Men när kommer konsekvenserna? Nu står ju också ECB i begrepp att göra samma sak? När kommer vi se verkan av detta gigantiska ekonomiska experiment?

Soft science vs hard science

Vi vet att ekonomisk teori är en s k ”soft science” precis som psykologi och sociologi. Orsaken är att dessa discipliner hänger samman med hur vi tror att människor kommer att agera i givna situationer. Motsatsen till ”soft science” är ”hard science”, t ex fysiken, som styrs mer av universella lagar som kan testas i kontrollerade experiment med en högre grad av tillförlitlighet och objektivitet. När det gäller ekonomin, och det gigantiska experiment som Ben bernanke drog igång, och som Janet Yellen har fortsatt, så är jag övertygad om att vi efter nästa kris kommer att se nya uppdaterade ekonomiska teorier när vi ser på denna ”money-printing-era” i backspegeln. Hyperinflationen på 20-talet skapade den Österikiska skolan, den stora depressionen ledde till den Keynesianska-falangen och 70-talets stagflation gav oss monetarismen. Vad kommer den nya teorin att heta?

 

Johnny Torssell