Flockbeteende

Publicerad: 2013-06-10

I DI den 14 maj kunde vi läsa att varken Simon Blecher eller  Magdalena Andersson (ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna) ser någon risk för en börsbubbla. Bland annat sade Simon Blecher, som f ö förvaltar Carnegies största fond, att ”…investerarna har slutat att oroa sig för systemkrascher i USA eller inom euroområdet och i stället blickar framåt”. Det som slog mig när jag läste detta var de sista fyra orden nämligen ”…i stället blickar framåt”. Det är precis just detta som vi aggregerat gör när vi är optimistiska. Låt mig förklara hur jag tänker.

Låt oss säga att du kör bil och sitter och funderar på morgondagen i en långkörning efter en semestervecka i fjällen. Helt plötsligt springer en älg ut framför bilden och du tvingas panikbromsa för att inte krocka med det stackars djuret. Vad är det som sker i sinnet under dessa två diametralt olika situationerna – dvs 1) du sitter och kör bil och funderar på framtiden och 2) den adrenalinfyllda rädslan du sedan känner efter älgens intåg i ditt blickfång?

Det finns någon som man kallar Horizon Preference Continuum (HPC) och är en teori som bygger på att vid alla tillfällen när vi upplever extrem osäkerhet/rädsla blir vår värld väldigt liten. Vid dessa tillfällen handlar det enbart om Mig, Här och Nu och inte vad som händer på andra sidan vägen eller vad som sker i morgon eller på börsen i USA. Det är endast Nu som gäller – inte nästa vecka, nästa månad eller nästa år.

Orsaken till att vi reagerar på det här sättet har med vår fysiologi att göra. Vid tillfällen av stark rädsla eller osäkerhet så kommer kroppen att stänga ned onödiga funktioner som t ex blodtillförsen till matsmältningsorganen och bara fokusera på överlevnad, som t ex att kroppen kommer att pumpa mer blod till musklerna. Och detta kommer att ske oavsett om det har med exemplet med bilen och älgen enligt ovan eller om det har med stress att göra. Kroppen kommer att reagera med Mig, Här och Nu vid stressade upplevelser. När sedan faran är avvärjd, i det här exemplet hann vi bromsa i tid, så kommer vi att expandera vår värld igen och Mig blir istället Vi. Det verkar som om vi med automatik rör oss mellan olika dimensioner i vad som brukar kallas – ”a physical horizon”, ”a time horizon” och ”a relationship horizon” och detta kallas sammantaget ”Horizon Preference”. Vad vi befinner oss har att göra med vår nivå av ”confidence” eller optimism att göra. När nivån av confidence ökar kommer vår tidshorisont att expandera. I våra liv, både individuellt och kollektivt, kommer vi att röra oss upp och nedför denna skala av Horizon Preference. Du kan ganska lätt placera in var vi befinner oss någonstans på denna skala och var vi befinner oss kommer att på ett avgörande sätt att påverka de beslut vi tar. Det kommer att påverka varför vi vill köpa aktier till högre och högre priser. Och det kommer att påverka  varför vi inte vill köpa aktier ett år senare  när kurserna står betydligt lägre. Det vill säga, vid ett tillfälle tar vi beslut under en period av stigande social mood och i det andra tar vi beslut i ett fallande social mood och skillnaden mellan dessa två är väsentlig.

Det är på det här sättet jag tror att våra aggregerade beslut, som är under inflytande av vårt social mood, kommer att påverka de event vi ser varje dag inom t ex ekonomi och politik osv. Social mood kommer alltså att avgöra vilket Horizon Preferense vi har som i sin tur, omedvetet, kommer att vara avgörande för vad vi vid varje givet tillfälle kommer att anse vara logiskt, och därmed påverka de beslut vi tar. Ett av dessa områden som kommer att påverkas av dessa svängningar är ekonomin. Om vi går till vår privatekonomi så kommer vi i tider av ett vikande social mood mer att titta på våra nuvarande inkomster/intäkter (och när nedgångarna är extra starka kommer t o m våra nuvarande inkomster att ses som tillfälliga). När vi sedan blir mer optimistiska kommer  istället osäkerheten om framtiden förbytas i en säkerhet om vad som skall ske, och vi kommer att ha en känsla av ett permanent tillstånd av välstånd. Ekonomerna talar om ”the wealth effect” och jag tror i stället att det är ”The rising mood effect”.

Varför är detta så viktigt att förstå? Jo, därför att det inte bara påverkar aktiemarknaden, ekonomin och konsumtionen men också sådana saker som utlåning och inlåningsbeteenden kommer också att påverkas. Konsumenter kommer att vara villiga att låna mer samtidigt som bankerna kommer att vara villiga att låna ut mer i tider av ett stigande social mood. Det är precis samma sak med investeringsaktiviteten som naturligtvis också kommer att påverkas av detta. Vill du fördjupa dig i detta rekommenderar jag boken ”Moods and Markets” av Peter Atwater.

Johnny Torssell för Randomwalk.se