Det blir inte alltid som vi tror

Publicerad: 2013-02-13

Planterar vi ett frö kommer det, med rätt förutsättningar, att leda till en växt.

Om du tränar styrketräning kommer det att leda till större muskelmassa och om du tränar en pulshöjande aktivitet kommer det att leda till en bättre kondition. Om du äter blir du mätt, äter du för mycket ökar risken för att du blir överviktig. Om du är otrevlig kommer det att leda till att du blir otrevligt bemött, om du är snäll mot din omgivning leder det, mer ofta än motsatsen, till att du blir bemött med vänlighet. Kort sagt bland de flesta människor och inom de flesta områden tror man på det Newtonska-koncepet ”action and reaction”.

Varför skriver jag om dessa självklarheter? Frågar du kanske. Jo, för att etablera ett orsakssamband (en kausalitet) krävs inom de flesta områden att orsaken föregår resultatet (effekten). Men på börsen fungerar det tydligen på ett helt annat sätt, i alla fall enligt det traditionella sättet att analysera börsen t ex genom följande orsakssamband – goda ekonomiska nyheter leder till stigande börskurser och svaga ekonomiska nyheter leder till fallande börskurser. Men alla som har sysslat med börsen under en längre tid vet att det inte alltid blir som vi tror. I  onsdags kunde vi t ex läsa följande rubriker angående Volvos rapport inför öppningen:

”Vinstras för Volvo”

”Besvikelse från Volvo”

Vad hände? Jo, aktien steg med över 4 procent. Många placerare tror att det är nyheter som leder eller skapar rörelserna på börsen. Tror man det kommer man emellertid få stora svårigheter med att förklara reaktionen i samband med en uppsjö med historiska nyheter av varierande slag. Jag menar istället att det inte är nyheten i sig som är det viktigaste utan snarare är det vikten som marknaden lägger vid nyheten som är det viktiga. I en period när vi aggregerat är optimistiska till framtiden (mätt som en stigande börs) kommer vi i de flesta fall att reagera på ett annat sätt än om vi är negativa till framtiden (mätt som en fallande börs). Likartade händelser kommer alltså att tolkas olika beroende på vilken psykologisk fas vi befinner oss i – detta gäller både på börsen och i ditt privata liv utanför börsen. Ta till exempel nyheten om Volvos svaga rapport förra veckan – i ett annat psykologiskt klimat hade detta förmodligen lett till en kraftig nedgång. Orsaken till att marknaden inte fungerar på detta enkla linjära sätt (dvs att nyheter skapar en logisk reaktion i riktning med nyhetens utfall) är alltså att varje ny siffra/nyhet tolkas i ljuset av den psykologi som råder vid just det tillfället. Börjar t ex en tidigare optimistisk psykologi dämpas spelar det ibland ingen roll hur stark siffran är – det går ned i alla fall. Eller om vi får statistik som är extremt svag kan börsen trots detta gå upp, vilket det finns massvis exempel på bara under det senaste året. Låt oss illustrera med ett annat exempel som jag visade för ett par år sedan i Short Term:

1965 inträffade ett gigantisk elavbrott i norra USA som påverkade 80 miljoner människor i ca 12 timmar. Denna inträffade i en gigantisk bullmarknad, dvs populationen var aggregerat optimistiska. Vad fick vi för reaktion…? Jo, det rapporterades endast 5 plundringar och i övrigt var det mycket lugnt enligt officiella noteringar. Snarare visade det sig att folk hade tänt ljus och hade det ”riktigt mysigt” – man njöt snarare i många fall av situationen.

Den 13 juli 1977 inträffade ånyo ett elavbrott i norra USA fast denna gång efter en flera år lång bearmarknad (se diagram 5). Reaktion? Det rapporterades om upplopp, vandalism, bränder, mordbränder, stölder och plundringar. Enligt officiella noteringar rapporterades 1616 plundringar av affärer, 1037 bränder och 3776 arresteringar.

Vad var skillnaden mellan dessa båda händelser? Jo, ingen skillnad alls! Samma händelser ger olika reaktioner beroende på vilka ”glasögon” vi använder när informationen kommer. Detta fenomen finns alltså på både mikro- och makronivå. Våra attityder till framtiden inverkar på de beslut som tas i egenskap av konsumenter, placerare/ investerare och företagsledare och börsen är alltså en bra barometer för att mäta dessa attityder.