Den psykologiska investerarcykeln

Publicerad: 2014-09-09

I dagens krönika ska vi granska den psykologiska investerarcykeln och vad som styr den. Detta kan vara ett avancerat ämne men jag rekommenderar att du läser den eftersom det kommer att ge dig en ökad förståelse av hur börsen och du själv fungerar. Bara för att hindret är högre än normalt ska vi inte ge upp utan satsa på att ta dig över hindret och bli lite bättre.

Tänk dig in i ett scenario där börsen har gått ned under en lång period (t ex under år 2000 till 2003 eller 2008 till 2009) och allt det du läser i media är hur negativt tillståndet är i ekonomin och på börsen. När pessimismen är som mest utbredd och når excessnivåer så kommer börsen till sist att bottna och vända upp. Vad som därefter händer är ganska intressant och jag tänkte i dag förklara vad som vanligtvis sker på börsen och därefter i ekonomin utifrån mitt analytiska perspektiv.

Botten har precis träffats 

Eftersom pessimismen är så utbredd efter en lång nedgång har de som skall sälja i stort sett redan sålt klart eller helt enkelt stoppat huvudet i ”sanden” och tappar helt intresset för börsen till dess den vänder upp igen. De som vågar sig in med sina köporder är ofta ”elefanterna” (smart-money-placerarna). När deras köpordrar når marknaden leder det till ett kurslyft. Att lyfta börsen är oftast inget större problem eftersom köparna är relativt få och de som skall sälja i stort sett redan är färdigsålda.

Price-to-price-feedback

Stigande kurser resulterar i att fler blir optimistiska vilket resulterar i fler köporder och ytterligare stigande kurser. Detta i sin ur genererar fler optimister och därmed fler köpordrar och således ytterligare börsuppgångar. Denna cykel med stigande kurser som genererar fler optimister kallas price-to-price-feedback.

Price-to-earnings-to-price feedback

När den här prisuppgången har gått tillräckligt långt upp så kommer detta i de flesta fall att följas av en ny feedback-loop nämligen den s k price-to-earnings-to-price feedback. Det fungerar nämligen ofta som så att när börskurserna har gått upp under en period börjar vi människor känna oss mer komfortabla och optimistiska och minnet av den tidigare nedgången förbleknar i takt med uppgången. När vi känner oss mer optimistiska, eller konfidenta till framtiden, kommer det att leda till att vi konsumerar mer och detta kommer i förlängningen att påverka företagsvinsterna (och ekonomin).

Och när företagsvinsterna stiger (ekonomin vänder upp) ger det fler positiva analytiker och en högre grad optimistiska analytiker kommer att ge en högre grad optimistiska placerare. Köpordrar från dessa kommer att leda till mer stigande börskurser och stigande börskurser ger en mer utbredd optimism osv osv…….

Fundamentan laggat

Det här feedback-loopen är alltså i min förklaringsvärld en viktig orsak till att fundamentala variabler alltid ”laggar” marknaden och i stort sett alltid kommer att ”lagga” – och det var också orsaken till att jag i Short Term den 6 juni år 2009 skrev:

  • Som jag skrev i Short Term den 2 juni så kommer en börsuppgång på 40 procent att ge avtryck i de ekonomiska indikatorerna under de kommande månaderna”.

Och det var precis det som skedde. I takt med börsuppgången har ekonomin förbättrats. Jack Welch (former chairman and CEO of General Electric) skrev i sin biografi:

  •  ”…We wouldn´t merely grow with GNP…instead, GE would be the locomotive pulling the GNP, not the caboose following it”.

Men någon gång toppar det

När optimismen blir för utbredd kommer den till sist att förbytas till oro (återigen ledd av smart-money-placerarna) vilket leder till fallande kurser och fallande kurser leder till mer oro och ju mer kurserna faller desto mer nervösa och rädda blir placerarna. Och om den negativa psykologin får fäste skapas en ny, fast den här gången negativ, feedback-loop som i förlängningen kan leda till en negativ price-to-earnings-to-price feedback och då är vi i Fas4.

Varför är det så här?

Det finns något som man kallar Horizon Preference Continuum (HPC) som är en teori som bygger på att vid alla tillfällen när vi upplever extrem osäkerhet/rädsla blir vår värld väldigt liten. Låt oss säga att du kör bil och sitter och funderar på morgondagen i en långkörning efter en semestervecka i fjällen. Helt plötsligt springer en älg ut framför bilden och du tvingas panikbromsa för att inte krocka med det stackars djuret. Vad är det som sker i sinnet under dessa två diametralt olika situationerna – dvs 1) du sitter och kör bil och funderar på framtiden och 2) den adrenalinfyllda rädslan du sedan känner efter älgens intåg i ditt blickfång? Vid dessa tillfällen av rädsla handlar det enbart om Mig, Här och Nu och inte vad som händer på andra sidan vägen eller vad som sker i morgon eller på börsen i USA. Det är endast Nu som gäller – inte nästa vecka, nästa månad eller nästa år.

Horizon Preference

Orsaken till att vi reagerar på det här sättet har med vår fysiologi att göra. Vid tillfällen av stark rädsla eller osäkerhet så kommer kroppen att stänga ned onödiga funktioner som t ex blodtillförsen till matsmältningsorganen och bara fokusera på överlevnad, som t ex att kroppen kommer att pumpa mer blod till musklerna. Och detta kommer att ske oavsett om det har med exemplet med bilen och älgen enligt ovan eller om det har med stress att göra. Kroppen kommer att reagera med Mig, Här och Nu vid stressade upplevelser. När sedan faran är avvärjd, i det här exemplet hann vi bromsa i tid, så kommer vi att expandera vår värld igen och Mig blir istället Vi. Det verkar som om vi med automatik rör oss mellan olika dimensioner i vad som brukar kallas – ”a physical horizon”, ”a time horizon” och ”a relationship horizon” och detta kallas sammantaget ”Horizon Preference”. Var vi befinner oss har att göra med vår nivå av ”confidence” eller optimism att göra. När nivån av confidence ökar kommer vår tidshorisont att expandera (se bild 1).

Horizon Preferense på börsen

I våra liv, både individuellt och kollektivt, kommer vi att röra oss upp och nedför denna skala av Horizon Preference. Du kan ganska lätt placera in var vi befinner oss någonstans på denna skala. Var vi befinner oss kommer i sin tur att på ett avgörande sätt att påverka de beslut vi tar. Det kommer att påverka varför vi vill köpa aktier till högre och högre priser. Och det kommer att påverka varför vi inte vill köpa aktier ett år senare när kurserna står betydligt lägre. Det vill säga, vid ett tillfälle tar vi beslut under en period av stigande optimism och i det andra tar vi beslut i ett fallande social mood och skillnaden mellan dessa två är väsentlig.

Horizon Preferense i din vardag

Det är på det här sättet jag tror att våra aggregerade beslut, som är under inflytande av vårt social mood, kommer att påverka de event vi ser varje dag inom t ex ekonomi och politik osv. Social mood kommer alltså att avgöra vilket Horizon Preferense vi har som i sin tur, omedvetet, kommer att vara avgörande för vad vi vid varje givet tillfälle kommer att anse vara logiskt, och därmed påverka de beslut vi tar. Ett av dessa områden som kommer att påverkas av dessa svängningar är ekonomin. Om vi går till vår privatekonomi så kommer vi i tider av ett vikande social mood mer att titta på våra nuvarande inkomster/intäkter (och när nedgångarna är extra starka kommer t o m våra nuvarande inkomster att ses som tillfälliga). När vi sedan blir mer optimistiska kommer  istället osäkerheten om framtiden förbytas i en säkerhet om vad som skall ske, och vi kommer att ha en känsla av ett permanent tillstånd av välstånd. Ekonomerna talar om ”the wealth effect” och jag tror i stället att det är ”The rising mood effect”.

Var är vi nu?

Än så länge fortsätter börserna i Europa och USA att noteras i den positiva fasen medan t ex Kina, tror jag,  håller på att starta en positiv fas. Så länge börserna i Europa och USA noteras över 12 månaders medeltal vet vi att vi är i en positiv fas där vår Horizon Preference är ganska långt ut på skalan. När vi får första stängningen under 12 månaders medeltal är det en signal på att vi ska vara uppmärksamma eftersom oron då börjar sprida sig. När sedan 12 månaders medeltal vänder ned har risken ökat för att vi går in i den negativa price-to-price-feedback-loopen (vilket kommer att förkorta vår Horizon Preference) som i sin tur kan leda till price-to-earnings-to-price-feedback-loopen.

 

Johnny Torssell