Ändra sättet du tänker på

Principen om orsak och verkan har jag skrivit om flera gånger och är extremt viktigt för att skapa visdom i ditt sinne och må bra. Men de flesta av oss har förväxlat, eller kastat om, orsak och verkan i våra sinnen och för att skapa ett välmående sinne måste vi korrigera detta – det finns ingen annan väg. Orsaken är alltid våra tankar och effekten är alltid vår upplevelse.

Hur många gånger har vi inte lämnat över vår bestämmanderätt över hur vi psykologiskt mår till en yttre kraft – en kraft som kan lösa allt. Det kan vara pengar, mat, träning, medicin, en ny relation, ett nytt jobb, en kommande semester eller en ny bil osv osv. Vi hoppas alltså att dessa saker ska ge oss lycka, hälsa, välstånd eller kärlek. ”Om jag bara fick en ny bil skulle jag bli lycklig”. Eller om jag ”fick det nya jobbet med den höga lönen, så skulle jag bli överlycklig”. Eller ”om jag träffade en ny partner skulle jag må bra”. Känner du igen dig? Vi är många gånger som ett bortskämt barn som stampar med foten upprört och tycker livet är värdelöst bara för att vi inte får det vi tänker.

Men när vi tänker på det sättet har vi inverterat principen av orsak och verkan och därigenom lämnat ifrån oss rätten att bestämma hur vi mår till en yttre kraft. Vi tror alltså att en extern faktor (orsaken) kommer att leda till att vi mår bra (verkan). Men det är verkligen inte så. Det är våra tankar som är orsaken – effekten av det vi tänker är hur vi uppfattar vår omvärld. De problem vi tror att vi har är således aldrig exogena, dvs de kommer inte från världen, utan de kommer från de tankar du väljer att tänka.

Men hur du väljer att tänka påverkar också din hälsa. Som jag har skrivit tidigare flera gånger så finns en tydlig korrelation mellan stress och sjukdomar. Enligt forskning gjord på Stanford Medical University School av Dr. Bruce Lipton (1998) är stress orsaken till minst 95 procent av alla sjukdomar. Till och med de amerikanska myndigheterna och folkhälsoinstitutet, Center for Disease Control (CDC), säger på sin hemsida att 90 procent av alla sjukdomar är relaterade till stress. Studier har också visat att om vi vill nå en hög ålder så handlar det mycket om attityder, dvs hur vi väljer att tänka. Forskning vid University of Georgia har nämligen hittat nya ledtrådar till hur man ska kunna bli 100 år gammal. Hur vi förhåller oss till ny information, dvs vi hur anpassar oss till det som sker, kan enligt forskningen vara lika viktigt, eller t o m viktigare, än hälsofaktorer som t ex träning. Forskningen visade att kritiska livshändelser och personlig historik tillsammans med hur personer anpassar sig till, och hanterar, stressande situationer är avgörande för att förklara ett lyckat åldrande. “En förståelse för hälsan i de här termerna får enorma konsekvenser för livskvaliteten”, sa Leonard Poon, chef vid Institute of Gerontology, UGA College of Public Health och huvudförfattare till studien. “Vad som händer dig har betydelse men viktigare är att din uppfattning av vad som händer dig är extremt viktigt för din individuella hälsa.” En individ som konfronteras med en stressig situation kan antingen hitta en snabb känslomässig lösning eller älta problemet, förklarade Poon. “Den ena är väldigt destruktiv i fråga om allmänt välbefinnande”, sa han, “och den andra är väldigt anpassningsbar.”

Kontentan av detta är att vi ska lägga minst lika mycket energi på att ändra sättet du tänker på som du lägger ned på att t ex att träna och äta nyttig mat.

Johnny Torssell

Fotbollssånger och ett defekt sinne

I går kväll när jag kom hem efter jobbet fick jag återigen uppleva hur vi kan förledas att kasta om orsak och verkan.

När jag kom hem efter jobbet i går kväll, trött efter nästan en veckas arbete, var min yngsta son inte lika trött. Nej, tvärt om var min fotbollsintresserade grabb var full av energi och började följa efter sin far med en ganska fånig sång med ungefär följande text:

Sjung för gamla Djurgår´n nu,
sjung av hjärtat sjung!
Enda klubb i världen som är evigt lika ung!
Sjung när vi har vinst på gång
och sjung när det går snett.
Så länge gamla Djurgår´n finns känns livet ändå lätt!

Vart jag än gick, till sovrummet för att byta om till myskläder, köket för att förbereda lite mat eller till vardagsrummet för att sätta på TV:n så hade jag en skugga efter mig som lät….”Sjung för gamla Djurgår´n nu, sjung av hjärtat sjung!…. ”. Jag kände att mitt vanligtvis så generösa tålamod reducerades och blev mindre efter varje ”Sjung för gamla Djurgår´n nu…”. När min fru kom hem märkte hon att jag inte var lika harmonisk som jag brukar vara och jag förklarade vad som hade hänt. Jag berättade att jag blev irriterad av Philips ”tjatsång”. Men efter lite reflekterande slog det mig – ”Glöm inte vad som är orsak, och vad som är verkan”. Om det vore så att det är min sons uppträdande som gör att jag är irriterad betyder ju det att jag inte har något val. Men så är det ju naturligtvis inte. Självklart har jag ett val! Och om jag har ett val betyder ju det att orsaken finns i mitt sinne inte utanför mitt sinne. Philip kan alltså inte vara orsaken till att jag blir irriterad utan det är naturligtvis alltid mitt fel om jag blir irriterad. Tänk att jag fortfarande, efter 25 år meditation och ett ihärdigt studerande av sinnet, fortfarande kan falla i den enkla fällan.

 

Johnny Torssell

Oljepriset & börsen

På sju månader har oljan fallit med ca 60 procent och just nu pratas det en hel del om de positiva effekter som ett fallande oljepris leder till. Jag har fått en del frågor kring ämnet olja, och konsekvenserna av detta, och här tänkte jag förklara hur jag resonerar kring detta utifrån min psykologiska utgångspunkt.

Ja, innan jag svarar på det skulle jag vilja förklara skillnaden mellan en teknisk och fundamental utgångspunkt. När vi gör en analys i den tekniska skolan använder vi prisserien över det vi avser att analysera (intramarketdata) och gör en prognos. Sedan får vi antingen rätt eller fel i vår bedömning. När man gör en analys med en fundamental ansats så gör du en prognos på extramarket data (dvs en exogen variabel) och antar därefter att det finns en korrelation mellan denna slutsats och det man egentligen avser att analysera. Svagheten med detta sätt att analysera är att utrymmet för felkällor är större då dels prognosen kan vara felaktig, precis som vilken annan analys som helst, och dels kan korrelationen kan vara satt ur spel. Låt mig exemplifiera. Följande uttalande kunde vi läsa i DI hösten 2008:

“Vi tror att oljan skall ned och därför är vi positiva till börsen” – Aktiestrateg i DI sep 2008

Prognosen som denna strateg gör över oljan (extramarket data) kan vara rätt eller fel precis som i vilken annan analys som helst, men även om han skulle ha 100 procent rätt om riktningen på oljepriset kan analysen ändå vara fel (dvs att OMX skall upp). Korrelationen mellan oljan och börsen kanske nämligen inte längre råder. I detta fall fick man rätt om oljepriset men fel i nästa steg nämligen korrelationen, dvs börsen gick också ned.  Ju fler kedjor av antaganden desto större utrymme för felaktigheter. Historiskt har korrelationen mellan oljepris och börs varierat avsevärt. Den viktigaste skillnaden mellan teknisk analys och fundamental analys är alltså att den senare analyserar variabler som man tror påverkar det som avses analyseras medan man i den tekniska analysen analyserar det man avser att analysera.

Nu kanske du tänker – ”Ok, Johnny det var väl intressant men du har ju inte besvarat frågan om det positivt eller negativt för börsen om oljepriset går ned?”. Mitt svar är att det beror på. Beror på vadå? Frågar du kanske. Jo, det beror på vilken psykologisk fas vi befinner oss i. Känslor har nämligen ett fantastiskt sätt att maskera sig som logiska argument, dvs vi anpassar vår argumentation till den psykologi som vi för närvarande har.

När vi är positiva tolkar vi ibland till och med negativa variabler som något positivt. Ta t ex rubriken – ”börsen upp på förväntningar om ett nytt stimulanspaket”. Man hade lika gärna kunnat skrivit – ”Börsen upp på förhoppningar att ekonomin försvagas”. Så svaret, eller i alla fall mitt svar, är att ett fallande oljepris är positivt om vi aggregerat är positiva och negativt om vi istället är aggregerat negativa. Så här brukar argumentationen låta när oljepriset stiger:

Vid aggregerad optimism (Fas2 på börsen):

• ”Ett stigande oljepris är en indikation på att tillväxten är bra – börsen skall upp”.

Vid aggregerad pessimism (Fas4 på börsen):

• ”Ett stigande oljepris är negativt för ekonomin då det hämmar tillväxten – börsen skall ned”.

Och så här brukar det låta när oljepriset faller:

Vid aggregerad optimism (Fas2 på börsen):

• ”Ett fallande oljepris är positivt för ekonomin då konsumenten får mer i plånboken och inflationsförvätningarna faller”.

Vid aggregerad pessimism (Fas4 på börsen):

• ”Ett fallande oljepris är negativt därför att det är en indikation på att tillväxten bromsar in – börsen skall ned”.

Just nu har vi en aggregerad optimism, dvs börserna noteras i en Fas2, och ett fallande oljepris i detta läget tolkas företrädesvis positivt. Skulle psykologin förändras ja då kommer inställningen till riktningen i oljan också att förändras och därmed argumentationerna.

Jag upphör aldrig att fascineras av de finansiella marknaderna och det är nog därför som det här jobbet är så otroligt intressant. Jag är, i mina ögon, ingen expert. Jag är en student, dvs en person som, om jag är uppmärksam, vetgirig och ödmjuk, kontinuerligt lär mig allt mer om börsen och de finansiella marknaderna.

 

Johnny Torssell

Varseblivningens grundlag

Jag har några sköna kollegor på jobbet som tycker att Hammarby är det bästa fotbollslaget . Mitt favoritlag är Arsenal, min äldsta son gillar PSG och min yngsta son älskar Manchester United. Min mellangrabb, Kevin, hyser ett genuint förakt mot fotboll över huvud taget och menar att det är totalt meningslöst – ”ett gäng överbetalda killar som springer efter en boll”. Vissa anser att den senaste forskningen inom genetiken är det mest spännande som finns. Andra anser att shopping är det som skänker mening i livet. Medan några menar att intjäningen av så mycket pengar som möjligt är det största målet i livet. 

Varför skriver jag om det här? Jo, därför att det är du som fastställer varseblivningen så som du vill att den ska vara och det är således du som avgör vad som är viktigt och ger mening i ditt liv. Alltså, varseblivningen har ett fokus och det är detta som ger varaktighet åt det du ser. Men om du ändrar fokus kommer det du ser också att ändra sig.

Målet med mitt liv är att må bra oavsett exogena variabler så länge jag vandrar omkring på denna planet – när jag går upp på morgonen vill jag må bra, när jag är på jobbet vill jag må bra och när jag kommer hem och när jag går och lägger mig vill jag ha ett ständigt flöde av att äga min harmoni. Att må bra är ett val jag gör. Så länge som du tror att det som händer dig förorsakas av faktorer utanför dig kommer du aldrig att uppleva harmoni och frid. Hur du reagerar på det du varseblir bestämmer du själv, eftersom ditt sinne avgör din varseblivning av det. Det kan verka som om exogena variabler förorsakar dig mentalt lidande, men den är orsakslös och en verkan kan inte förorsaka verkningar.

Detta tänk är också en viktig beståndsdel av mitt sätt att analysera börsen. Ett sätt detta manifesterar sig på är att jag inte använder mig av nyheter eller ekonomisk statistik för att analysera eller förklara börsutvecklingen. Varför? Jo, därför att all ny information tolkas i ljuset av din psykologi, dvs vi har ett filter påslaget som inte är konstant. När vi är optimistiska så kommer vi att välja att tolka all ny information som positiv. Till exempel så hade vi en positiv period på börsen när man förklarade all makrostatistik (positiv som negativ) som orsak till att börsen gick upp. När det var positiv statistik var det en signal på att ekonomin är på rätt väg, och då steg börsen. När det var svag statistik så tolkade marknaden detta som positivt eftersom det kommer att leda till nya kvantitativa lättnader (QE). Vad som än skede inom makroområdet tolkade man alltså som positivt för börsen. Hur löjligt det än kan låta så är det så många av marknadens högbetalda experter argumenterar. Men glöm inte att varje ny siffra/nyhet tolkas i ljuset av den psykologi som råder vid just det tillfället.

Jag struntar i nyheterna och analyserar istället utbud och efterfrågan i prisgraferna. När efterfrågan är högre än utbudet kommer priserna att stiga. När utbud och efterfrågan är i balans kommer det att bildas konsolideringar och när sedan utbudet är högre än efterfrågan kommer det att leda till fallande kurser. De långa trenderna på börsen kommer att leda nyheterna, ekonomin och argumentationerna. När vi har en Fas2 kommer argumentationerna överlag att vara optimistiska och omvänt när vi har en Fas4. Jag använder snarare nyheterna som en barometer för att avgöra styrkan i psykologin.

Allt är naturligtvis inte perfekt bara för att man är teknisk analytiker. Det finns nämligen en risk med diagramanalys och det är att den som analyserar är subjektiv, dvs man ser det man vill se eftersom han/hon är positiv eller negativ. Är du positiv kommer du att finna en anledning att tolka diagrammet optimistiskt och vise versa. Varseblivningens grundlag säger nämligen att du ser det som du tror finns där, och du tror att det finns där eftersom du vill att det skall finnas där. Det är nämligen så att seendet anpassas efter önskemålet – för seendet är underordnat en önskan. Med tydliga analysregler och metoder för att kontrollera mitt sinne (genom meditation) så hoppas jag att jag undviker detta problem.

Einstein uttryckte det på följande sätt – ”En människas upplevelse är en optisk villfarelse i hennes medvetande”. Men genom att studera våra tankar/känslor lär man känna sig själv – och genom att man lär känna sig själv lär man känna sina medmänniskor. Och ju mer inblick vi har i vårt medvetande desto större sannolikhet är det att vi ser verkligheten på börsen som den faktiskt är, istället för som vi vill att den ska vara.

 

Johnny Torssell

Välj det rätta sinnet

Hur ska vi utvecklas och bli visare, gladare och mer harmoniska? Är det som jag trodde när jag var ung, att vara tillsammans med så många snygga tjejer som möjligt? Eller när jag blev äldre – att skaffa mig ett överflöd av pengar för att resa, konsumera eller ”impa” med det senaste klädmodet? Eller är lycka att träffa en partner, starta familj och köpa en sommarstuga, inhandla värsta hemabio-paketet eller investera i en pool på tomten?

Svaret är tyvärr inte så enkelt. Det finns bara ett sätt att bli en visare, och därmed en gladare människa, och det är genom självkännedom. Vi måste lära oss att ta fullt ansvar för våra tankar, känslor och handlingar. Vi måste komma till insikt om att det är vi själva som är orsaken till hur vi lever våra liv ända från den initiala tanke vi tänker fram till den handling som tanken leder till. Det är jag som är ansvarig för hur jag upplever den värld jag ser, och det är bara du som ansvarar för hur du upplever världen. Ett litet exempel får belysa. Vi har en jättebra matsal här på Carnegie med kockar som är såååå fantastiskt engagerade i att skapa bra mat –  och jag älskar maten, men det gör inte alla. Utan många av mina kära kollegor knorrar över menyn innan de t o m har smakat på maten. Man tittar på menyn och utgår helt enkelt från att maten är dålig. Till dessa underbara och i övrigt högt uppskattade kollegor vill jag bara säga att det är fullt möjligt att förneka fakta, men det är omöjligt att ändra dem. Om du håller händerna för ögonen kan du inte se ljuset, men du kan inte ändra det faktum att ljuset finns.

Ta alla dessa jobbiga irriterande människor som du träffar som verkar vara en riktig plåga för några av oss (och nu pratar jag naturligtvis inte längre om mina ärade kollegor på Carnegie). Det är nämligen vår syn på dessa människor som är nyckeln till visdom, harmoni och glädje. Alla vet vi hur man bygger muskler, det krävs motstånd för att göra musklerna starkare. Det är samma sak med sinnet – vi behöver dessa ”jobbiga” människor för att växa som individer. De kan lära oss massvis med saker, t ex tålamod och hur vi ska göra sinnet starkare. Dessutom kan vi av dessa människor lära oss vad som är den egentliga orsaken och den verkliga verkan. Och med detta menar jag att dessa människor är inte orsaken till mitt uppretade sinne utan det är alltid mitt sinne som är orsaken. Kort sagt, utan dessa ”lärare” så skulle det vara mycket svårare för oss att ”växa” som människor.

INTROSPEKTION

För att lära känna dig själv, och därmed kunna utvecklas som människa, så måste du alltså utveckla en viss form av introspektion, dvs inåtblickande eller själviakttagelse. Den djupaste visdomen är att lära känna dig själv och det gör du genom att studera våra egna tankar. Tankar kan göra skada – men bara om vi tror på dem. Det är inte tanken i sig som gör skada utan som Byron Katie utrycker det är det – ”… vår övertygelse om att den [tanken] beskiver sanningen. I förvissning om att tanken beskriver verkligheten klamrar vi oss fast vid den utan att ifrågasätta dess sanningshalt. Detta kan färga vår inställning till omvärlden i åratal”. Naturligtvis är det inte min sak att säga hur du eller någon annan ska bete sig, men ställ dig frågan hur du mår när du gör motstånd mot händelser du inte kan göra något åt.

RÅD FÖR FRID

Vid varje tillfälle när du känner dig upprörd så ska du ställa dig en fråga – ”Kan jag göra något år detta problem?”. Om svaret är ”JA, det kan jag” så gör det. Om svaret är ”nej?” – så släpp det. Varför bli irriterad över det du inte kan göra något åt? Det är som att bli upprörd över att det blir måndag varje vecka.

Eller ett annat argument jag ibland får höra är – ”Är det inte bra att vara upprörd ibland? Då uppskattar jag de tillfällen när jag mår bra, sååå mycket bättre”. Jag förstår argumentet men jag håller inte med. Frid, harmoni, kärlek och glädje är vårt naturliga tillstånd innan vi adderar dömande tankar och känslor till sinnet. Dessa tankar är som en regnig dag eller ibland (när vi är riktigt arga) en storm i sinnet – men bakom de mörka molnen skiner alltid solen. Så är det med sinnet också, bakom tankarna döljer sig harmonin.

”Glädje, harmoni och frid är inte en orsak utan en verkan – orsaken är att välja det rätta sinnet”.

 

Johnny Torssell

Evig nedtrend i olja?

Efter den senaste månadernas kraftiga oljeprisnedgång kunde vi här om dagen läsa i AffärsVärlden att SocGen tror att oljepriset aldrig kommer att gå över 100 dollar igen. Detta är ett klassiskt fenomen. Vi analytiker har nämligen en tendens att extrapolera, dvs det som råder nu kommer att råda även i framtiden. Vad vi pratar om är psykologi.

Ett exempel på detta är peak oil-resonemangen som går ut på att oljan kommer att ta slut och resultatet av att oljan kan ta slut är naturligtvis kraftigt stigande oljepriser, eller hur? Oljan kan inte gå annat än upp om man tror på detta scenario. Men det märkliga är att denna typ av argumentation bara sker i perioder efter kraftiga uppgångar. 1998 noterades oljan i ca 11 dollar per fat och i det läget var det ingen som talade om Peak oil. Men det var först när oljan steg ca 300 procent till ca 40 dollar per fat, år 2004, som Peak Oil-temat återigen kom upp på ”tapeten”. Trots att Peak oil-argumentationen var lika logisk 1998 som år 2004 så krävdes det alltså en extrem prisuppgång för att övertyga människorna om att logiken i argumentationen var korrekt. Prisrörelsen på 400 procent var alltså den viktigaste orsaken till att validera detta investment-tema och återigen återuppliva peak oil-argumentationerna.

Vi vet nu i efterhand att uppgången inte avslutades förrän vid ca 140 dollar per fat och i det läget var det experter som talade om både 200 och 300 dollar per fat. Är det för övrigt någon som pratar peak oil just nu? Nope, det gör man aldrig så länge priset antingen går ned eller står still. Skulle vi återigen få en kraftig uppgång kommer vi med största sannolikhet återigen få läsa om peak oil. Men just nu kan vi istället läsa att – ”Oljepriset når aldrig över 100 igen”.

Det som skapar och driver trender på finansmarknaden är inte den råa ”fundamentan” utan snarare placerarnas förväntningar (tolkningar) av framtiden, dvs psykologin. All fundamenta laggar nämligen börsutvecklingen. Men, dessa förväntningar om framtiden är inte konstanta utan varierar delvis i takt med den psykologi som råder för tillfället. När man är optimistisk till framtiden fokuserar vi på det som är positivt och extrapolerar det positiva långt in i framtiden. När man är pessimistisk tenderar man att istället att fokusera på det negativa och extrapolera det rakt in i den kommande tiden.

I en intressant studie från januari 2010 (Beyond Risk Tolerance: Regret, Overconfidence, and Other Investor Propensities – Carrie Pan and Meir Statman) gjorde författarna bl a en test på placerarnas optimism. Vad man gjorde var att titta Gallups månads-survey (under perioden 1998 till 2007) där man ställer följande fråga –  ”Är det ett bra tillfälle att investera på börsen just nu?”. Vad man därefter gjorde var att titta på hur börsen hade utvecklats under de 6 månaderna som föregick frågan. Vad man kom fram till var att placerarna är som mest positiva till framtiden efter en stark börsutveckling och som mest negativa efter svag börsutveckling. Och detta finner vi på alla finansiella marknader som styrs av utbud och efterfrågan.

De finansiella marknaderna rör sig i vågor av optimism och pessimism. När placerarna är optimistiska använder man en argumentation som reflekterar den optimismen, och ju mer optimistiska desto mer positiva argumentationer. När placerarnas känslor är negativa anpassar vi istället argumentationen efter detta. Känslor har en nästan diabolisk tendens att maskera sig som logiska argument. Nej, nu måste jag sluta för jag läääääängtar efter att analysera oljepriset efter gårdagens nedgång.

Johnny Torssell

Vi ser det vi vill se

Här om veckan pratade jag politik med några vänner som hade röstat på den nu sittande regeringen och vi var helt enkelt inte överens. Det spelade ingen som helst roll vilka argument jag än använde – jag lyckades inte övertyga dem. Mina tankar blev tyvärr ganska dömande och gick i stil med – ”vilket inskränkt tänkande. Att man inte kan ändra sig när man blir överbevisad”. Men när jag nästa dag satt och mediterade kom jag dock på att jag själv, tyvärr, inte är ett dugg bättre.

När jag funderade över detta så kom jag fram till att människor bara kan acceptera det som de är redo att acceptera. Inget bevis kommer att övertyga oss om sanningen i det vi inte vill ha. Skulle jag t ex bli överbevisad i att Jonas Sjöstedts åsikter om t ex RUT är ekonomiskt och etiskt riktiga måste jag nog tyvärr erkänna att jag trots detta inte skulle byta åsikt. Pinsamt? Absolut, men jag tror faktiskt, generande nog, att det ändå skulle vara så.

Det finns emellertid en förklaring till att det är på detta sätt. Det är ju så här att vi aldrig ser vår medmänniska som han/hon verkligen är, för det ligger nämligen långt bortom varseblivningen. Det jag ser i honom är bara det som jag önskar att se, eftersom det står för det jag vill ska vara sanningen. Och det är endast på detta jag reagerar. Jag väljer helt enkelt att se det jag vill se eller att tro det jag vill tro.

Det är bara att konstatera – jag är inte en större människa än så här.

Johnny Torssell

Sinnesfrid trots träningsverk

När jag sitter och skriver denna fredagskrönika så gör jag det med en extrem träningsvärk. Orsaken till denna värk är att jag härom dagen var på gymmet och medverkade i ett pass (bodypump) med ca 20 andra deltagare. Nästa dag beklagade jag mig för en av kollegorna, och förväntade mig ett visst mått av medkänsla. Men istället utbrast han, inte utan ett visst mått av entusiasm, – ”Visst är det skönt med träningsvärk?”.

Nej, jag tycker verkligen inte att det är skönt med träningvärk! Hur kan man tycka att det är skönt med smärta?  Men alltid när träningsvärk kommer på tal brukar människor för det mesta utbrista just detta – ”åhh vad skönt det är med träningsverk”.  Jag brukar undra i mitt stilla sinne om dessa människor också gillar att ha huvudvärk, magont eller må lite extra bra när man råkar bränna sig på ugnsplåten i köket.

Skämt å  sido, det är ju så här att en situation blir negativ först när du gör den negativ, dvs vi måste skilja på situationen och dina tankar om situationen. Vi ser på världen med en färgad lins, det finns nämligen alltid ett annat sätt att se på saken. Om vi anser att en smärta är positivt, för det gör vi ju uppenbart med träningsvärk, så kommer vi att uppfatta till och med smärta som något positivt.

Tänk tillbaka på ett tillfälle när du senast hade ont i magen, en jobbig huvudvärk eller någon annan kroppslig åkomma. Blev du på dåligt humör när detta skedde? De flesta av oss brukar bli på dåligt humör när vår kropp inte beter sig  som vi vill att den ska göra. Men om vi har förstått vad som är den egentliga orsaken, och vad som är korrekta verkan, så kommer vi att finna en högre grad frid och harmoni oavsett hur kroppen mår. Om vi analyserar oss själva när vi lägger orsaken till vårt dåliga humör på huvudvärken så innebär det att smärtan i huvudet är orsaken och verkan är ett dåligt humör. Jag menar, som jag har skrivit tidigare, att man då har kastat om orsak och verkan – makten, eller orsaken, finns nämligen i sinnet. Jag menar att träningsvärkseffekten, dvs ”åhh-det-är-så-skönt-med-träningsvärk-kommentarerna”, är ett bra bevis på detta. Vi gillar uppenbarligen smärta när vi har bestämt oss för att det.

De flesta av oss går omkring med illusionen att sinnesfrid eller, om du så vill, glädje härstammar från exogena event, dvs en faktor som kommer utifrån och går in, och omvänt vid negativa händelser. Så är det alltså inte. Sinnesfrid är en inre angelägenhet som måste börja med dina egna tankar, det är nämligen från din sinnesfrid som en fridfull varseblivning av världen uppstår. Som jag så många gånger tidigare har skrivit så är det inte så att ett bra liv leder till att du är nöjd. Utan det är istället så att om du är nöjd så kommer du att uppfatta att livet är bra, t o m om du har träningsvärk.

Nu ska jag göra som min kollega, dvs njuta av min resterande tid med min alldeles egen träningsvärk.

 

Johnny Torssell

 

 

Vardagsmeditation

På DI.SE läste jag här om dagen en artikel som Malin Eirefelt hade skrivit om vardagsmeditationen som kommer att få dina anställda att lyfta. Så här skriver hon bland annat:

Redan 2012 införde sökjätten Google kursen “Search Inside Yourself” för sina anställda. Det handlar alltså om meditation på arbetstid. Andra storföretag som hakat på trenden är it-bolaget Apple, sportklädestillverkaren Nike, söktjänsten Yahoo, Deutche Bank och kabeltv-bolaget HBO, enligt utbildningssidan onlinemba.com. 2012 stötte även Di:s krönikör Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, på fenomenet. I sin krönika beskriver hon hur hon blev frälst på världens största ekonomkonferens i Boston. En neurolog berättade där att man kunde se förändringar i hjärnan redan efter några månaders regelbunden praktik. Endokrinologen visade hur meditation saktar ner åldringsprocessen. Psykiatrikern talade om hur meditation minskar ångest och stress och psykologen berättade om hur mediterande människor blir mindre självcentrerade. Organisationsforskarna visade hur meditation förbättrar beslutsfattande och effektivitet. Och så vidare.

Jag kan skriva under på detta. Jag har mediterat till och från under de senaste 30 år och under de senaste 20 åren har jag gjort det synnerligen regelbundet.

I väst har vi under många decennier haft filosofin att lycka, välmående, eller bara en angenäm känsla, är en konsekvens av exogena faktorer, dvs lyckan kommer utifrån. Några exempel får illustrera:

•       Om jag bara träffar en person att bli kär i så kommer jag att bli lycklig.

•       Om jag får det jobbet jag vill ha, så kommer jag att bli lycklig.

•       Om jag tjänar en hel bunt med pengar, så kommer jag att bli lycklig.

•       Om jag bara hade råd att köpa en finare och större lägenhet, villa eller herrgård, så skulle jag bli lycklig.

•       Om jag fick göra en resa utomlands, så skulle jag bli lycklig.

Kort sagt, välmående skapas exogent! Fel! Vi kan ha hur mycket pengar som helst, vi kan äga ett dussin olika bilar, 10 hus på olika ställen i världen och resa 200 dagar om året och vi kan trots det må mentalt dåligt. Trots att vi i decennium efter decennium stegvis har fått det, materiellt sett, allt bättre ökar den mentala ohälsan – det är depressioner, utbrändhet, ätstörningar, extrema nivåer av svartsjuka, negativ stress, en pessimistisk livssyn, sömnproblem osv osv. Vi vet genom studier att oro ger förhöjda värden av stresshormoner vilket leder till att immunförsvaret försämras, vilket i sin tur leder inte bara till mentala ohälsotillstånd utan också rent fysiska ohälsotillstånd.

Välmående kommer alltså från vårt inre och mental hälsa är något man kan träna upp och det är bland annat därför man/jag mediterar. Det var en vis man som sade: ”The human problem is not hunger and thirst; it´s misconceptions and mental pollution”. Varje vardag mediterar jag en timme innan jag går till jobbet sedan ytterligare en halvtimme på kvällen när jag har kommit hem. Varför gör jag det? Jo, naturligtvis för att jag vill må bra varje dag, varje timme och varje minut av dagen. Det finns dessutom en positiv sidoeffekt av meditation, eller mental vila, som gäller vår kropp och det är t ex:

•       Hjärtfrekvensen går ned

•       Blodtrycket normaliseras

•       Syreförbrukningen minskar

•       Kroppen avger mindre koldioxid

•       Andningen blir lugnare

•       Hjärtat pumpar mindre blod

•       Kroppen producerar mer könshormon

•       Din hypofys utsöndrar mer tillväxthormon som motverkar åldrandet

•       Ditt immunförsvar förstärks

•       Detta saktar ned åldringsprocessen

Förutom de positiva kroppsliga fördelarna så går jag till jobbet varje dag och mår bra, eller t o m oförskämt bra, 220 dagar om året. Det är upp till dig om du också vill göra det.

 

Johnny Torssell

Råd för frid

I helgen var jag och min kära fru och handlade på ICA Maxi i Sollentuna. Jag blev delegerad till att ratta kundvagnen medan min fru styrde över vad den skulle fyllas med. Vid ett tillfälle, när min fru hade gjort en ny avstickare från kundvagnen, stod jag och studerade människorna omkring mig. Då kom det förbi en ung tjej som pratade i telefon och sade något i stil med: ”Jag blir så djävla förtörnad (en något förskönad omskrivning vad hon egentligen sade)  – vet du vad hon sade till mig? Jo, att min nya jacka, du vet den där svarta, satt, typ, för tajt. Kan du fatta att man blir typ fett förbannad, typ?”.

När tjejen fortsatte bort mot mejeriavdelningen stod jag kvar och väntade på min fru som nu höll på att plocka bland grönsakerna. Jag kontemplerade över vad jag precis hade hört och konstaterade lite sorgmodigt över hur lite det behövs för att störa vår inre frid.

”När vi gör motstånd mot nuet, uppstår stress i sinnet”.

Om du kräver att verkligheten ska vara annorlunda än vad den är (t ex att din kompis måste gilla din jacka) så kommer du att finna många anledningar till att vara upprörd. Det är precis det som vi människor så ofta gör, och det är därför vi lider brist på frid och harmoni.

Jag hör ofta människor säga – ”Men varför skulle jag sluta bry mig – det är som att ge upp?”. Jo, bara för att jag accepterar ett faktum behöver det inte betyda att jag gillar det. Det betyder egentligen bara att jag inte kämpar mot det som jag inte kan göra något åt. För jag kan t ex inte göra något åt vad människor tycker om mina kläder eller vad det nu kan vara.

INTROSPEKTION

För att lära känna dig själv, och därmed kunna utvecklas som människa, så måste du utveckla en viss form av introspektion, dvs inåtblickande eller själviakttagelse. Vi måste lära oss att studera våra egna tankar. Tankar kan göra skada – men bara om vi tror på dem. Det är inte tanken i sig som gör skada utan som Byron Katie utrycker det är det – ”… vår övertygelse om att den [tanken] beskiver sanningen. I förvissning om att tanken beskriver verkligheten klamrar vi oss fast vid den utan att ifrågasätta dess sanningshalt. Detta kan färga vår inställning till omvärlden i åratal”. Naturligtvis är det inte min sak att säga hur du eller någon annan ska bete sig, men ställ dig frågan hur du mår när du gör motstånd mot händelser du inte kan göra något åt.

RÅD FÖR FRID

Vid varje tillfälle när du känner dig upprörd så ska du ställa dig en fråga – ”Kan jag göra något år detta problem?”. Om svaret är ”JA det kan jag” så gör det. Om svaret är ”nej?” – så släpp det. Varför bli irriterad över det du inte kan göra något åt? Det är som att bli upprörd över att det blir vinter varje år.

Eller ett annat argument jag ibland får höra är – ”Är det inte bra att vara upprörd ibland? Då uppskattar jag de tillfällen när jag mår bra sååå mycket bättre”. Jag förstår argumentet men jag håller inte med. Frid, harmoni, kärlek och glädje är vårt naturliga tillstånd innan vi adderar dömande tankar och känslor till sinnet. Dessa tankar är som en regnig dag eller ibland (när vi är riktigt arga) en storm i sinnet, men bakom de mörka molnen skiner alltid solen. Så är det med sinnet också, bakom tankarna döljer sig harmonin.

Det som är så otroligt positivt är att en stor del av vår livskvalitet består av variabler som vi sannerligen kan påverka, men det är upp till dig.

 

Johnny Torssell